Etikettarkiv: Våldsbejakande extremism

Lägg ut fredagsböner och gudstjänster på nätet som motåtgärd mot religiös extremism

Några tankar inför Islams Ahmadiyya Församlings Panelsamtal den 28:e aug i ABF-huset i Stockholm

image-13

Ulf Lönnberg, Gruppledare för KD i Kulturnämnden i Stockholm. Imam Kashif Virk, Ahmadiyya Muslimska Samfundet

Yttrandefriheten har begränsningar

Om en journalist, krönikör eller debattör i massmedia framförde konkreta hot om represalier mot de medborgare som vill lämna ett visst politiskt parti, skulle hans eller hennes text stoppas för vidare publicering av berörda mediers ansvariga utgivare.

Om en opinionsbildare i eget namn framförde motsvarande hot från en talarstol skulle det vara möjligt att rättsligt pröva agerandet som olaga hot.

Även religionsfriheten har begränsningar

I vissa moskéer uttalas under fredagsbönerna – på främmande språk – med stor sannolikhet, hot om represalier mot personer som vill lämna deras religiös-politiska rörelse.

Sharialagar enligt koranen framhålls där som ideal med målet att inom familjer och klaner tillämpas internt och parallellt med det svenska rättssystemet. I förlängningen är målet att driva en religiös-politisk omdaning av det svenska samhället.

De religiös-politiska samhällsomstörtande krafter som olagligen hotar, förtalar och våldför sig i sin religions namn, diskvalificerar sig från det offentliga samtalet. De kommer alltid att möta demokratins rättsliga motåtgärder.

I Sverige försvarar vi vår demokrati med plats för oliktänkande som garanteras religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar.

Inom eller utanför svensk lagstiftning

Muslimska moderata religiösa ledare, som avser att agera inom ramen för vår konstitution och vår religionsfrihet, bör välja en hållbar strategi för att skapa förtroende i det svenska samhället och visa att de tar offentligt avstånd från religiös-politiska samhällsomstörtande krafter i den egna religösa sfären.

Öppna agendor

Det står olika förtroendeskapande åtgärder till buds. Moskéledningarna kan exempelvis på eget initiativ lägga ut fredagsbönerna på nätet. Allt som imamen/ledaren säger under alla aktiviter så länge alla är samlade i moskén under fredagsbönen borde vara tillgänglig på en social plattform.

IT erbjuder idag kostnadseffektiva lösningar för inspelning, datorstyrd språköversättning till svenska av materialet och även tillgängligt för streaming så länge som det anses motiverat.

Moskéer som in extenso lägger ut sina fredagsböner på detta sätt, kommer att skapa ökat förtroende, ökad kunskap och större förståelse sin religion.

Sådana intiativ skulle också öka trycket på de religiös-politiska samhällsomstörtande krafter som vill ersätta vårt rättssystem och våra normer med sharialagar och tvingande påbud enligt koranen.

Frikyrklig solidaritetsaktion

Som en frivillig motprestation gentemot moderata muslimska aktörer, kan en eller flera svenska frikyrkoförsamlingar gå i bräschen och på motsvarande sätt spela in och på sina hemsidor lägga ut – in exstenso -det vad pastorn/ledaren säger under alla aktiviter så länge alla är samlade i kyrkan/församlingssalen till gudstjänst.

De skulle visa andra vägen till sund religiös öppenhet och det skulle skapa förtroende även utanför de egna leden.

Moskéledningarna och frikyrkoledningarna skulle kunna ta ytterligare förtroendeskapande initiativ: Registrera era resp hemsidor som nättidningar/-tidskrifterså kommer ni att få lagkrav på er att utse egna ansvariga utgivare för vad som sägs och sänds under fredagsbönerna resp gudstjänsterna.

Detta skulle på intet sätt påverka det individuella själavårdande arbetet eller fortsatta studier i resp religiösa urkunder.

Lagstiftarna har det yttersta ansvaret

Det är ett politiskt ansvar att försvara vår rättssäkra demokrati och vår grundlagsfästa religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar.

Utöver det, anser jag att de frireligiösa krafterna och de moderata muslimska rörelserna ska påbörja och driva en tydligare religiös idédebatt och också ta aktivare del i det offentliga religionspolitiska samtalet om religionen plats vår sekulära rättsstat.

Ulf Lönnberg, KDs gruppledare i Kulturnämnden i Stockholm

Riksdagskandidat för KD i Sthlm

Svar från Myndigheten för stöd till trossamfund (på öppet brev med anledning av deras konferens den 14-15/3)

1803019  09:42
Mail från Åke Göransson <Ake.Goransson@myndighetensst.se

Tack för Ditt mail. Ska kort försöka besvara Dina frågor.

Först är jag lite konfunderad över ditt citat från regeringens regleringsbrev. Den sista meningen som börjar med  ”ateistiska företrädare ……..” står inte i regleringsbrevet.
* Se not nedan

Att vi deltog och samverkade i denna konferens har inte med det särskilda regeringsuppdrag Du nämner utan det har med vår uppgift som expertmyndighet att göra. I vår instruktion står under uppgifter att myndigheten ska

–         främja en dialog mellan staten och trossamfunden,

–         bidra med kunskaper om trossamfundsfrågor,

Inbjudan till denna konferens gick ut brett. Till alla statsbidragsberättigade trossamfund och alla trossamfund som är med i Sveriges Interreligiösa råd. Därutöver gick också inbjudningar till ett antal kommunala aktörer i Stockholmsområdet såsom polis, lärare m fl.

Ingen var ombedd att lämna broschyrer eller liknande. De enda som fanns var från en av arrangörerna, ISS.

När det sedan gäller programupplägget och medverkande så kan det alltid diskuteras. Här blev det en blandning mellan trossamfund och universitetsvärlden utifrån ett antal aktuella frågeställningar.

Med vänlig hälsning
Åke Göransson
_________________________________
Direktör
Myndigheten för stöd till trossamfund – SST
Tel: 08-453 68 71
_________________________________
* Helt korrekt Åke Göransson, citatet ”ateistiska företrädare ……..” står inte i regleringsbrevet – felhantering av mig vid kopiering och inklistring av texten i mitt öppna brev till er.

___________________________________________________________________
Här det öppna brevet till er av den 15 ds (Jag har lagt in hela regleringsbrevet på nytt):

Öppet brev till Myndigheten för stöd till trossamfund: Vilka bjöd ni in – vilka svarade – vilka var med?

Till:
Myndigheten för stöd till trossamfund
Åke Göransson Direktör (myndighetschef)
cc: Hasnain Govani, Handläggare för religiösa minoriteter

Ärende:
Konferens: religion i framtidens Sverige (den 14-15 mars 2018
– I samverkan med ISS och SIR anordnar myndigheten en konferens den 14-15 mars om religion som konstruktiv kraft

Det nya, nu gällande, regleringsbrevet beskriver ett brett uppdrag med det ansvar som all myndighetsutövning ska avkrävas.

En av medarrangörernas skyltar

Den juridiska och samhällsvetenskapliga sakinformation som under några programpunkter erbjöds konferensdeltagarna ryms väl inom en vedertagen myndighetsutövning. Seminarierna om urkunders innehåll och tolkning med särskilt fokus på ”Klagovisorna” borde ha vägts upp av företrädare även fån andra religiösa, historiska och humanistiska akademiska kompetenser för att leva upp till regleringsbrevets andemening:

Här har jag kopierat in ert regleringsbrev på nytt – korrekt

3

Uppdrag

Värna demokratin

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga. SST ska senast den 15 oktober 2018 redovisa arbetet med trossamfunden i dessa frågor och vilket stöd som ungdomar, anhöriga och föräldrar har fått och om stödet bedöms vara ändamålsenligt.

För genomförandet av uppdraget får SST disponera 800 000 kronor under 2018 från utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati, anslagspost 28 Värna demokratin-SST. SST ska under genomförandet av uppdraget fortlöpande hålla Regeringskansliet (Kulturdepartementet) informerat om hur arbetet fortskrider.

Shiaislam i Sverige: Principprogram som tillsammans med tidskriften Dagens Muslim fanns att hämta i entrén

Citat ovan visar att det här handlar om ett regleringsbrev som inte hör hemma i vår sekulära rättsstat.
MDet här är Självklart står det varje civil och religiös sammanslutning fritt att själva besluta om när och i vilken omfattning dessa anser sig vilja prioritera sin medverkan.

Punkt 1
Därför är det angeläget att få bekräftat att alla organisationer som är bidragsberättiga av Myndigheten för stöd till trossamfund fått inbjudan och möjlighet att närvara och att lämna in sitt informationsmaterial för att nå alla konferensdeltagare. För korrekt helhetsbild är det också av vikt att få veta när och hur många gånger dessa informerats.

Punkt 2
Det är också angeläget få kännedom om  myndighetens underlag och prioriteringar för de beslut som resulterade i konferensen innehåll och genomförande den 14-15 ds.

I den mån det knappa och sneda broschyrutbudet beror på berörda organisationers passivitet har Myndigheten för stöd till trossamfund inget ansvar om alla berörda parter informerats korrekt.

Tacksam för svar eller besked om ni hellre vill redovisa svaren vid ett sammanträde hos er som jag gärna ställer upp på

Sammanfattning:
1 Varför fanns inte religiösa majoritetsledares analyser med i programutbudet?
2 Vilka bjöd ni in?
3 Vilka svarade?
4 Vilka tackade nej?

Med vänlig hälsning
Ulf Lönnberg
Bergsgatan 17
112 ”8b Stockholm
070 560 01 19
ulfloennberg@gmail.com

Öppet brev till Myndigheten för stöd till trossamfund: Vilka bjöd ni in – vilka svarade – vilka var med?

Till:
Myndigheten för stöd till trossamfund
Åke Göransson Direktör (myndighetschef)
cc: Hasnain Govani, Handläggare för religiösa minoriteter

Ärende:
Konferens: religion i framtidens Sverige (den 14-15 mars 2018
– I samverkan med ISS och SIR anordnar myndigheten en konferens den 14-15 mars om religion som konstruktiv kraft

Det nya, nu gällande, regleringsbrevet beskriver ett brett uppdrag med det ansvar som all myndighetsutövning ska avkrävas.

En av medarrangörernas skyltar

Den juridiska och samhällsvetenskapliga sakinformation som under några programpunkter erbjöds konferensdeltagarna ryms väl inom en vedertagen myndighetsutövning. Seminarierna om urkunders innehåll och tolkning med särskilt fokus på ”Klagovisorna” borde ha vägts upp av företrädare även fån andra religiösa, historiska och humanistiska akademiska kompetenser för att leva upp till regleringsbrevets andemening:

 

3

Uppdrag

Värna demokratin

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga. SST ska senast den 15 oktober 2018 redovisa arbetet med trossamfunden i dessa frågor och vilket stöd som ungdomar, anhöriga och föräldrar har fått och om stödet bedöms vara ändamålsenligt.

För genomförandet av uppdraget får SST disponera 800 000 kronor under 2018 från utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati, anslagspost 28 Värna demokratin-SST. SST ska under genomförandet av uppdraget fortlöpande hålla Regeringskansliet (Kulturdepartementet) informerat om hur arbetet fortskrider.

 

 

Shiaislam i Sverige: Principprogram som tillsammans med tidskriften Dagens Muslim fanns att hämta i entén 

Citat ovan visar att det här handlar om ett regleringsbrev som inte hör hemma i vår sekulära rättsstat.
MDet här är Självklart står det varje civil och religiös sammanslutning fritt att själva besluta om när och i vilken omfattning dessa anser sig vilja prioritera sin medverkan.

Punkt 1
Därför är det angeläget att få bekräftat att alla organisationer som är bidragsberättiga av Myndigheten för stöd till trossamfund fått inbjudan och möjlighet att närvara och att lämna in sitt informationsmaterial för att nå alla konferensdeltagare. För korrekt helhetsbild är det också av vikt att få veta när och hur många gånger dessa informerats.

Punkt 2
Det är också angeläget få kännedom om  myndighetens underlag och prioriteringar för de beslut som resulterade i konferensen innehåll och genomförande den 14-15 ds.

I den mån det knappa och sneda broschyrutbudet beror på berörda organisationers passivitet har Myndigheten för stöd till trossamfund inget ansvar om alla berörda parter informerats korrekt.

Tacksam för svar eller besked om ni hellre vill redovisa svaren vid ett sammanträde hos er som jag gärna ställer upp på

Sammanfattning:
1 Varför fanns inte religiösa majoritetsledares analyser med i programutbudet?
2 Vilka bjöd ni in?
3 Vilka svarade?
4 Vilka tackade nej?

Med vänlig hälsning
Ulf Lönnberg
Bergsgatan 17
112 ”8b Stockholm
070 560 01 19
ulfloennberg@gmail.com

Att hålla koll på: Statlig konferens om religionens (islams) plats och roll i Sverige

Missa inte att bevaka konferensen som Myndigheten för stöd till trossamfund presenterar sålunda:

”I samverkan med ISS och SIR anordnar myndigheten en konferens den 14-15 mars om religion som konstruktiv kraft”

Angeläget att samhällsengagerade medborgare av alla kulörer – med eller utan religiös hemvist och som har den sekulära rättsstaten som ideal – granskar denna myndighets verksamhet. Gällande regleringsbrev förskräcker:

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga.

Regeringen borde dra tillbaka det löst formulerade regleringsbrevet och begränsa myndighetens uppdrag till att ENDAST OMFATTA utbetalning av bidrag till berättigade trossamfund.

Läs och sprid gärna artikeln:
https://ulflonnberg.com/2018/03/05/myndighet-myndigheten-for-stod-till-trossamfund-pa-slak-lina/

Myndighet Myndigheten för stöd till trossamfund – på slak lina?


Rågången mellan religion och politik – är garanten för majoritetens tolerans och respekt för religiös utövning i samhället och religiös aktivitet i våra offentliga rum. Den garanten måste uppmärksammas och vårdas nu när religiösa influenser ökar och vår grundlagsfästa religionsfrihet kommer att prövas mer i praktisk tillämpning än vad vi varit vana med. Det kokar ner till den svenska religionsfrihetens rättigheter och skyldigheter

Till den 14:e och 15:e mars inbjuder Myndigheten till för stöd till trossamfund  till ”Konferens om religionens plats i framtidens Sverige”. Bland de sex seminarierubrikerna sticker en ut: ”Religionsfriheten och demokratin
– potential och utmaningar” (föreläsare Elena Namli). Nästa dag är det 12 workshops, varav en särskilt väcker min nyfikenhet. ”Religionsfrihet i den konkreta svenska vardagsmyllan” (samtalsledare Mosa Sayed).

Skälet till att jag anmält mig till konferensen är att jag vill lära mig mer. Kontakt och samtal med oliktänkande skänker ju alltid nya kunskaper och infallsvinklar.

SST var tidigare den enkla förkortningen på Myndigheten till för stöd till trossamfund. Nu har förändringar skett i – som jag ser det felaktig riktning – i myndighetens regleringsbrev står nu att läsa:

3

Uppdrag

Värna demokratin

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga. SST ska senast den 15 oktober 2018 redovisa arbetet med trossamfunden i dessa frågor och vilket stöd som ungdomar, anhöriga och föräldrar har fått och om stödet bedöms vara ändamålsenligt. – – – –  senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Demokratins framväxt
Frikyrkorna är goda representanter för folkrörelserna som från 1800-talets mitt praktiserade det folkbildningsideal som vi idag behöver återuppliva. De bidrog till att förverkliga vår demokrati, som vi idag tar alltför given.

Frikyrkornas (och hela Folkrörelsesveriges) frammarsch vilade på de många vanliga människornas engagemang för religionsfrihet, rösträtt, anständiga arbetsvillkor och nykterhet ur annat konstitutionellt Sverige före dagens rättighetslagstiftningar.

Religion och politik ska hållas åtskilt.

Teologi rymmer exegetik men klargör också hur religionen skulle tillämpas över tid. I alla tider har religiösa trosutövare anpassat sig, protesterat eller gått under jorden beroende på rådande politiska system.

Mina ingångsvärden
Religiöst motiverade frihetsrörelser gagnar demokrati så länge de inte vill skaffa sig handlingsutrymme och tvingande trosinriktning och/eller åsiktsnormer bortom den sekulära, demokratiska rättsstatens gränser. I historien (och i nutid) finns dock sorgliga exempel på religiöst politisk klåfingrighet med teokrati som avskräckande konsekvens.

Samfunden borde, här och nu, vara vaksamma mot inhemska och globala krafter som tummar på religionsfrihetens rättigheter och skyldigheter. Man behöver inte ta partipolitisk ställning för att försvara vår religionsfrihet. Och i ett krasst egetintresse – eller hellre: i omsorg om människors rätt till trosutövning och existentiellt sökande – är det en religiös underlåtenhet att inte vara vaksam på och inte ta strid mot de som verkar för religiös lagstiftning i Sverige.

Myndighet Myndigheten för stöd till trossamfund – nu på slak lina?
I Sverige är rågången mellan politik och religion vår minsta gemensamma nämnare. Tvådagarskonferensen den 14e och 15e blir en kontrollpunkt inför myndighetens rapporteringsplikt till regeringen den 3 april 2018, enligt regleringsbrevet ovan.

Jag ser fram emot konstruktiva föredragningar för Sveriges interreligiösa framtid och att konkret handlingsvilja mynnar ut från konferensens angelägna workshops. Det vilar ett stort ansvar på de konferensansvariga att ge plats för alla åsikter och tydliggöra en samhällspolitisk agenda som stärker vår svenska sekulära, demokratiska och rättssäkra välfärdsstat.

Ulf Lönnberg