Etikettarkiv: religionsfrihet

Religionspolitiskt skifte på G

En något förkortad version av nedanstående artikel publicerades i Världen idag den 15 april – finns bara i PDF för prenumeranter – nedan min originaltext oavkortad.

Värderingsdebatten har många olika dimensioner; moraliska, sekulära, religiösa, kulturella mm. Därtill finns också en religionspolitisk dimension. På ledarplats analyserar och preciserar Per Ewert (den 3ds i tidningen Världen idag) begreppet ”kristna värden”. Han gör det utifrån Linnéuniversitetets studie som visar att dubbelt så många svenskar vill se ett samhälle byggt på kristna värden idag än för fyra år sedan!

Något förkortad artikel i Världen Idag den 15/4 -19

Det handlar alltså inte om en stark tillströmning till våra kyrkor eller att må-nga fler identifierar sig som kristna. Det mätningen visar, enligt Professor Magnus Hagevi, är att antalet svenskar som vill se ett samhälle ”byggt på kristna värderingar” har fördubblats mellan 2014 och 2018.

Det är ett faktum som borde stärka opinionsbildares, religiösa ledares och ledande politikers öppenhet för de genuint religiösa strömningarna, samtidigt som de förstår att skärpa gränssättning mot förekommande religiösa maktanspråk på den sekulära rättsstatens bekostnad och mot de som vill påtvinga religiösa koder i det civila samhället.

Det är nu dags för oss som är politiskt aktiva och/eller som valda politiker att ta ad notan på vilket sätt dagens svenskar vill se de kristna värderingarna som samhällsgrund och deras syn på religionens plats i samhället.

Det är dags att driva på det religionspolitiska paradigmskifte som vi som rättsstat blir i allt större behov av. Rågången mellan politik och religion är ett mynt med två ovillkorliga sidor: att upprätthålla rågången som sådan och att med rättssäker precision motverka maktfullkomliga religiösa samfund som förordar skilda badtider för barn och driver religiösa friskolor som tummar på skollagen.

Religionsfriheten har som alla andra friheter sina rättigheter och sina begränsningar. Vi ska inte passivt lämna vår västerländska religionsfrihet vind för våg. Makthungriga religiös-politiska krafter ska inte tillåtas tänja och överskrida lagar och förordningar i sin religions namn.

Sedan länge ser vi exempel på nämndemän som i rättssalen gör juridiska och religiösa övertramp. I samhället och på sociala medier utslungar extrema religiösa individer hot om våld och trakasserier mot personer som vill byta religion eller helt lämna sin religiösa rörelse.

Företrädarna för religiösa organisationer som får bidrag från stat och kommuner och som argumenterar för sharialagar får inte stå oemotsagda och deras bidragsberättigade status måste omprövas. Teokratiskt influerade politiska krav på särskilda klädedräkter och obegränsade böneutrop gör sig också alltmer gällande.

Flera asiatsika länder har i Kairodeklarationen från 1999 enats kring att göra avsteg från FNs religions-, yttrande- och åsiktsfrihet som vi håller fast vid.

Religionspoliskt paradigmskifte Religionsfriheten är inte gränslös. Den har i sin tillämpning redan nu i begränsningar genom olika lagar. För att vi ska kunna upprätthålla vår rättssäkert i Sverige och inom ramarna för FNs mänskliga rättigheter, behövs ett religionspolitisk paradigmskifte. I stället för att titta bort har vi politiker, dels att agera här och nu med gällande lagar, dels att se över det kort- och långsiktiga programarbetet.

För att bygga samhället på kristna värden, som svenskarna i allt högre grad vill, krävs en rättssäker och uthållig religionspolitik över tid.

Ulf Lönnberg,
KDs gruppledare i kulturnämnden i Stockholm

Ulf Lönnberg: Dags för religionspolitiskt paradigmskifte

Under min sajt Svensk religionspolitisk debatt återupptar jag den religionspolitiska diskussion som jag initierade för några år sedan. Jag välkomnar en förnyad och fördjupad debatt om religionernas plats i Sverige. Vi behöver rusta oss för de religionspolitiska vägval som blir allt mera skarpare och allt viktigare för ALLA MEDBORGARES rättssäkra religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar oavsett trosinriktning eller ingen alls.

Demokratisk och rättssäker politik enda garanten för vetenskapens och religionens frihet

Det är artskillnad mellan vetenskap och tro. I den sunda humanistiska staten ska båda ha samma politiska frihet.

Det missar fil. dr. i religionsfilosofi Johan Eddebo och sex medförfattare i debattartikeln ”En rationell religiös tro ger vetenskapen en fast grund” (DN-debatt 11ds). Om vetenskapen och religionen ska vara varandras sanningssökande stöttepelare kan vi inte, som skribenterna gör, vända den rådande politiska verklighet ryggen. Statligt garanterad, rättssäker frihet för religionen, vetenskapen och dess medborgare varierar i hög grad beroende på vilken politisk tradition som tillämpas och i vilken religions upptagningsområden som avses.

De sju forskarna vill mönstra ut de fördomar och de opportunister som utan nyansering skuldbelägger religioner och dess utövare för att vara vetenskapsfientliga. Visst, många saknar förståelse för att människor låter metafysiken ta vid när svaren tar slut. Det går inte att sympatisera med deras uppsåt utan förbehåll.

De bortser från att politiska och religiösa makthavare i alla tider nyttjat vetenskapen och religionen för sina syften. Vetenskapens och religionens frihet kräver ytterst den demokratiska (sekulära) rättsstatens lagar som stabil garant sin resp friast möjliga prövningsrätt av teser och möjligast fria tolkningsrätt av urkunder. Därutöver ska medborgare som vill avskärma sig från vetenskap och slippa religiöst integritetsintrång ha ett adekvat rättsskydd även för det.

Den demokratiska rättsstaten
Att som de sju debattörerna förlita sig på att religionen har en inneboende förmåga ”att legitimera och förankra kunskapssökandet och att religion själv kan upprätta förpliktande och etiska ramar” som ska gälla för alla, gäller inte utan ett statligt juridiskt rättssystem som garanterar detta inom sina nationsgränser.

Inte ens FNs deklarationer om de mänskliga rättigheterna, religionsfriheten och åsiktsfriheten räcker fullt ut.

Västvärldens traditioner och FNs definitioner av fri- och rättigheter genomsyras av ett strikt fokus på individens rättigheter. Enligt UNESCO strider det mot vad som brukar kallas ”grundläggande asiatiska värden” Enligt dem utgår individens rättigheter och skyldigheter i första rummet gentemot gemenskapen, gruppen, tillhörigheten. Det tar sig sitt praktiska uttryck i att exempelvis Saudiarabien som slagit fast att de inte känner sig bundna av FNs religionsfrihet i de stycken den strider mot koranen. Och i Kairodeklarationen från 1999 har dessutom ett antal asiatiska länder reserverat sig mot FNs religionsfrihet där islam är ett element i statsförvaltningen. 

Det ömsesidiga sanningssökande inom och mellan vetenskapen och religionen tar sig olika uttryck i världsreligionerna.

Opportunistiska religionsinstiftare
I USA bildades 2005 den satiriska religionen ”Den flygande spagettikyrkan”, som har antagits som samfund i Tjeckien. Det är en satirisk religion i protest mot att delstaten Kansas beslutade att skolorna måste lära ut intelligent design som ett vetenskapligt alternativ till evolutionen. Den religionen har fått stor spridning på internet. I januari 2012 godkände Kammarkollegiet i Sverige fildelningsreligionen ”Det Missionerande Kopimistsamfundet”. Bakom det initiativet står Piratpartiets tidigare partisekreterare. Huruvida han vill skydda sin ”yttrandefrihet om sin tro på it-samhället” genom religionsstatus är oklart.

De sju debattörerna säger inget om huruvida de ser ett likvärdigt givande och gemensamt sanningssökande mellan all vetenskap och alla religioner som möjligt och självklart över hela världen. Men de pekar särskilt på risken för utbredda xenofoba yttringar om världsreligionernas ingångsvärden hålls utanför de offentliga samtalen lokalt, regionalt och nationellt.

Religionsfriheten rättigheter och begränsningar i vår tid
Globalt tanke- och erfarenhetsutbyte har utvecklats från sin tids villkor före och efter romarriket fram till dagens globala it-tekniska förutsättningar. Världen har krymt. Kontakter mellan världsreligionerna sker inte längs strikta geografiska eller etniska gränser. Alla sanningssökande, religiösa ledare har inte samma mål. Några är teokratiska imperialister andra har fredliga ekumenister.

Det råder maktpolitisk och urkundskritisk tolkningsskillnad inom de abrahamistiska religionerna trots att deras profeter har samma anfader.

De sju sju forskarna missleder sig själva i slutsatsen ”att en rationell religiös tro ger vetenskapen en fast grund att stå på” – utan att ange inom vilka nationella rättssordningar de avser. Vetenskapen och religionen måste garanteras den sekulära, demokratiska statens rättigheter (och begränsningar) för att en kunna försöka varandras sanningssökande sakrala och profana krafter.
XXX

Ingen naturrätt i politiken

I
Med naturrätt förstås att det existerar rättsprinciper som är inympade i människans natur. Detta genom någon form av gudomligt ursprung eller genom någon övernaturlig, ickereligiös, grundläggande existentiell förutsättning för naturen och livet.

1900-talets ideologiska och politiska utveckling i Sverige har präglats av uppsalafilosofin med Axel Hägerströms (1868 – 1939) influenser.

Det är på de influenserna som rättspositivismens princip vilar. Enligt den principen behandlas rätten som en konstruktion. Därmed är rätten inte grundad på en universell moral. Rättspositivismens motsats är i högre eller lägre grad naturrätten.

II
I Sverige har den rättspositivistiska traditionen ett starkt fäste. Efter andra världskriget när de demokratiska partierna åter formerade sig ute i Europa fanns naturrätten där som ett kulturellt arvegods. Den tyska författningens portalparagraf har förankring i den naturrättsliga filosofin.

III
All lagstiftning är i någon mening värdeorienterad. Vi utgår från att alla ska vara lika inför lagen, att majoritetsbeslut ska garantera rättssäkerhet för minoritet och opposition. Tanke- och åsiktsfrihet ska skyddas. De utgångspunkterna förutsätter en målinriktad lagstiftning.

Medborgarna kan inte garanteras några rättigheter eller avkrävas några skyldigheter utan lagstiftning. Filosofiska, moraliska och religiösa tankefigurer ska verka som inspiration i de ideologiska och partipolitiska idéarbetet för materiella och immateriella visioner och mål. De politiska vägvalens tillämpning förverkligas i hög grad genom lagar och förordningar. Samtidigt förutsätter den humanistiska och öppna rättsstaten att politikerna själva förstår att bevaka och hålla politikens gränser för statens och hela samhällets bästa.

IV
När den engelska filosofen John Locke (1632-1704) ger sin syn på behovet av en konstitution i ”Two Treatises of Civil Government” 1690 hänvisar han till aposteln Paulus brev till Romarna, 13:e kapitlet 16:

”ty överheten är en Guds tjänare, dig till fromma. Men gör du vad ont är, då må du frukta; ty överheten bär icke svärdet förgäves, utan är en Guds tjänare, en hämnare, till att utföra vredesdomen över den som gör vad ont är.”

Oavsett med vilka ingångsvärden John Locke tolkas och tillämpas idag, kan naturrätten inte legitimeras som politikens och rättsstatens instrumentella kompass för konkret sakpolitik i dagens sekulära och demokratiska rättsstater.

Det är inför väljarna som politikerna ska ställas till svars. Medborgare och politiska ledare må ställa sig själva till svars inför sina egna moraliska och filosofiska gudar eller sina livsmål med eller utan tolkningar av religiösa urkunder.

Lagstiftarna – parlamenten – har att agera inom FNs konventionsbunda religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar och inom ramarna för FNs konventionsbunda åsikts- och yttrandefriheter.

V
Det råder emellertid en spänning mellan FNs och UNESCOs syn på hur religionsfrihet ska definieras och tillämpas. I den kontexten talar man om ´asiatiska värden´ i gränssnittet mellan politik och religion. UNESCO accepterar religiösa urkunders inverkan på staten och rättssystemet på ett sätt som inte ryms inom FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och inom FNs religions- och åsiktsfrihet.

I UNESCOs Gemensamma ramverk för 2000-talet fastslås (min översättning): ”Utan ordning råder anarki; utan autonoma samhällen förvandlas regimer till auktoritära stater. Vi måste sträva efter jämvikt mellan individuella rättigheter och omsorg om det det gemensamma bästa, så att individers rättigheter och respekt för varandra i gemenskapen upprätthålls.”

Västvärldens traditioner och FNs definitioner av fri- och rättigheter genomsyras av ett strikt fokus på individens rättigheter som, enligt UNESCO, strider mot grundläggande värden i Asien. Enligt traditionen i Asien utgår individens rättigheter och skyldigheter i första rummet gentemot gemenskapen, gruppen, tillhörigheten.)

VI
I Kairodeklarationen från 1999 har ett antal asiatiska länder reserverat sig mot FNs religionsfrihet. I många asiatiska länder finns islam som ett element i statsförvaltningen. Saudiarabien har t o m slagit fast att de inte känner sig bundna av FNs religionsfrihet i de stycken den strider mot koranen. (Obs enl FN står inga nationella lagar över religionsfriheten.)

Politikens förhållningssätt till religionen (islam) är i Asien ett annat än till politikens förhållningssätt till religionen (oavsett vilken religion det gäller) i de västerländska, sekulära demokratiska statsskicken. I Asien avvisas inte religiösa källor och dogmer som legitima källor för politikens utformning.

VII
Den västerländska, kristna traditionen har tjänat och tjänar västerlandet väl som ideologisk kompass. Det gäller sakpolitiskt och olika ideologiska vägval i politikens sekulära diskurs. I det perspektivet tillför naturrätten inget i lagstiftningsarbetet, för att skapa och upprätthålla ett från statsmakterna oberoende och rättssäkert rättsväsende över tid.

Tvärtom kan naturrätten komma att nyttjas för att legitimera de islamska strömningar i vårt land som prövar och tänjer på reli-gionsfrihets rättigheter och begränsningar utifrån hierokratiska och teokratiska ideal. Redan idag finns såväl moderata som ex-trema islamska strömningar i Sverige, som inte fullt ut accepte-rar och inordnar sig i den svenska, grundlagsfästa tillämp-ningen av FNs religionsfrihet.

Naturrätten ska – liksom religionen – hållas åtskild från politi-ken i den sekulära rättsstaten.

VIII
Under de senaste 20 till 30 åren har islam blivit mer närvarande i Europa och i Sverige. I spåren av multikulturen och identitetspolitiken prövas och tänjs gränserna för den svenska (västerländska) religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Utöver de förskjutningarna har islamistiska, våldsbejakande samhällsomstörtare flyttat fram sina positioner i misstolkat nyttjande av vår religionsfrihet i akt och mening att deras tolkningar omsider ska bli juridiskt accepterade.

Med multikulturen och identitetspolitiken har också könssegregerande normer i skolan och på arbetsplatser släppts fram i strid mot majoritetens gällande samhällsnormer och den sekulära politikens åsikts- och religionsfrihet.

IX
Företrädare för islams ´asiatiska värden´ med sin världsbild i vilken sharialagar ingår som yttersta konsekvens, har enligt de västerländska demokratierna och för oss i Sverige oacceptabla ingångsvärden för en sekulär, demokratisk rättsstat.

I de allmänna valen i Sverige 2022 kommer med största sannolikhet ett eller flera muslimska partier att ställa upp på en eller flera nivåer – lokalt, regionalt och nationellt.

Mot religiösa extremister, autonoma vänstern, högerextremister och andra avvikande och omstörtande ytterligheter har vi att mönstra ut naturrätten och fortsätta att bygga lagstiftningen på rättspositivismens grunder. Det sekulära rättssamhället är garanten för trosfrihet och åsiktsfrihet utan religiösa överrockar.

Svar från Myndigheten för stöd till trossamfund (på öppet brev med anledning av deras konferens den 14-15/3)

1803019  09:42
Mail från Åke Göransson <Ake.Goransson@myndighetensst.se

Tack för Ditt mail. Ska kort försöka besvara Dina frågor.

Först är jag lite konfunderad över ditt citat från regeringens regleringsbrev. Den sista meningen som börjar med  ”ateistiska företrädare ……..” står inte i regleringsbrevet.
* Se not nedan

Att vi deltog och samverkade i denna konferens har inte med det särskilda regeringsuppdrag Du nämner utan det har med vår uppgift som expertmyndighet att göra. I vår instruktion står under uppgifter att myndigheten ska

–         främja en dialog mellan staten och trossamfunden,

–         bidra med kunskaper om trossamfundsfrågor,

Inbjudan till denna konferens gick ut brett. Till alla statsbidragsberättigade trossamfund och alla trossamfund som är med i Sveriges Interreligiösa råd. Därutöver gick också inbjudningar till ett antal kommunala aktörer i Stockholmsområdet såsom polis, lärare m fl.

Ingen var ombedd att lämna broschyrer eller liknande. De enda som fanns var från en av arrangörerna, ISS.

När det sedan gäller programupplägget och medverkande så kan det alltid diskuteras. Här blev det en blandning mellan trossamfund och universitetsvärlden utifrån ett antal aktuella frågeställningar.

Med vänlig hälsning
Åke Göransson
_________________________________
Direktör
Myndigheten för stöd till trossamfund – SST
Tel: 08-453 68 71
_________________________________
* Helt korrekt Åke Göransson, citatet ”ateistiska företrädare ……..” står inte i regleringsbrevet – felhantering av mig vid kopiering och inklistring av texten i mitt öppna brev till er.

___________________________________________________________________
Här det öppna brevet till er av den 15 ds (Jag har lagt in hela regleringsbrevet på nytt):

Öppet brev till Myndigheten för stöd till trossamfund: Vilka bjöd ni in – vilka svarade – vilka var med?

Till:
Myndigheten för stöd till trossamfund
Åke Göransson Direktör (myndighetschef)
cc: Hasnain Govani, Handläggare för religiösa minoriteter

Ärende:
Konferens: religion i framtidens Sverige (den 14-15 mars 2018
– I samverkan med ISS och SIR anordnar myndigheten en konferens den 14-15 mars om religion som konstruktiv kraft

Det nya, nu gällande, regleringsbrevet beskriver ett brett uppdrag med det ansvar som all myndighetsutövning ska avkrävas.

En av medarrangörernas skyltar

Den juridiska och samhällsvetenskapliga sakinformation som under några programpunkter erbjöds konferensdeltagarna ryms väl inom en vedertagen myndighetsutövning. Seminarierna om urkunders innehåll och tolkning med särskilt fokus på ”Klagovisorna” borde ha vägts upp av företrädare även fån andra religiösa, historiska och humanistiska akademiska kompetenser för att leva upp till regleringsbrevets andemening:

Här har jag kopierat in ert regleringsbrev på nytt – korrekt

3

Uppdrag

Värna demokratin

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga. SST ska senast den 15 oktober 2018 redovisa arbetet med trossamfunden i dessa frågor och vilket stöd som ungdomar, anhöriga och föräldrar har fått och om stödet bedöms vara ändamålsenligt.

För genomförandet av uppdraget får SST disponera 800 000 kronor under 2018 från utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati, anslagspost 28 Värna demokratin-SST. SST ska under genomförandet av uppdraget fortlöpande hålla Regeringskansliet (Kulturdepartementet) informerat om hur arbetet fortskrider.

Shiaislam i Sverige: Principprogram som tillsammans med tidskriften Dagens Muslim fanns att hämta i entrén

Citat ovan visar att det här handlar om ett regleringsbrev som inte hör hemma i vår sekulära rättsstat.
MDet här är Självklart står det varje civil och religiös sammanslutning fritt att själva besluta om när och i vilken omfattning dessa anser sig vilja prioritera sin medverkan.

Punkt 1
Därför är det angeläget att få bekräftat att alla organisationer som är bidragsberättiga av Myndigheten för stöd till trossamfund fått inbjudan och möjlighet att närvara och att lämna in sitt informationsmaterial för att nå alla konferensdeltagare. För korrekt helhetsbild är det också av vikt att få veta när och hur många gånger dessa informerats.

Punkt 2
Det är också angeläget få kännedom om  myndighetens underlag och prioriteringar för de beslut som resulterade i konferensen innehåll och genomförande den 14-15 ds.

I den mån det knappa och sneda broschyrutbudet beror på berörda organisationers passivitet har Myndigheten för stöd till trossamfund inget ansvar om alla berörda parter informerats korrekt.

Tacksam för svar eller besked om ni hellre vill redovisa svaren vid ett sammanträde hos er som jag gärna ställer upp på

Sammanfattning:
1 Varför fanns inte religiösa majoritetsledares analyser med i programutbudet?
2 Vilka bjöd ni in?
3 Vilka svarade?
4 Vilka tackade nej?

Med vänlig hälsning
Ulf Lönnberg
Bergsgatan 17
112 ”8b Stockholm
070 560 01 19
ulfloennberg@gmail.com

Att hålla koll på: Statlig konferens om religionens (islams) plats och roll i Sverige

Missa inte att bevaka konferensen som Myndigheten för stöd till trossamfund presenterar sålunda:

”I samverkan med ISS och SIR anordnar myndigheten en konferens den 14-15 mars om religion som konstruktiv kraft”

Angeläget att samhällsengagerade medborgare av alla kulörer – med eller utan religiös hemvist och som har den sekulära rättsstaten som ideal – granskar denna myndighets verksamhet. Gällande regleringsbrev förskräcker:

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga.

Regeringen borde dra tillbaka det löst formulerade regleringsbrevet och begränsa myndighetens uppdrag till att ENDAST OMFATTA utbetalning av bidrag till berättigade trossamfund.

Läs och sprid gärna artikeln:
https://ulflonnberg.com/2018/03/05/myndighet-myndigheten-for-stod-till-trossamfund-pa-slak-lina/