Med det nödvändiga och slutligen fastställda beslutet om Nya Slussen rivs nu vår klöverbladsliknande Slussen. Det är det femte slussenbygget i ordningen efter Drottning Kristinas från 1642. När morgondagens Nya Slussen är färdig är alltså spåren från knutpunktens epok 1937-2015 borta.

Nils Erikssons sluss från 1850 blev redan på 1920-talet en flaskhals. Industrialismen och den tidens få landförbindelser över Mälaren gjorde att trycket på Slussen ökade snabbt. Ökat transportbehov Mälaren-Saltsjön och ökad biltrafik gjorde att båtar, bilar och spårvagnar fastnade i långa köer varje gång Slussbroarna öppnades. Detta lättade något 1929 när Hammarbyleden öppnade. Slussenbroarna behövde inte öppnas lika ofta.

I stadens naturliga och nödvändiga utvecklingsfaser finns det alltid anledning att överväga vilka särskilda tidsmarkörer som är adekvata att vårda.

Ingemar Callenbergs muralmålningar i personalutrymmena i det gamla Kolingsborg skildrar hamnarbetarnas vardag. På senare tid har många argumenterat för att en av eller alla målningar borde räddas. Det har skett i massmedia och i mail direkt till flera av oss förtroendevalda i berörda nämnder i Stockholms stad.

Sent ska syndaren vakna. Jag har efter moget övervägande nu sällat mig till alla som vill bevara så mycket som möjligt av detta konstverk.

Det finns all anledning att för framtiden markera Slussenområdets viktiga funktion i Stockholms och Sveriges utveckling över tid. Det har varit och är ett viktigt arbetsplatsområde – från sjöfartskapacitet till morgondagens cityfunktioner. Det har varit en trafikpunkt som utvecklats i takt med industrialism och bilismens nu – eller förhoppningsvis snart – passerade peak. När nya Slussen står färdig är blir den en oas för alla med god närhet till många kommunikationer.

Precis som vi på andra platser i staden har minnesmärken och information som sätter in olika platser i sitt tidsmässiga och funktionella sammanhang bör vi längs Nya Slussens promenadstråk ha information, offentlig utsmyckning och konst som ger förståelse för platsens historia och dessutom ökar trivseln i den nya miljön. Där platsar Ingemar Callenbergs målningar med de krav för skydd mot väder och vind som krävs. Det är min förhoppning att detta tas i beaktande då beslut om platsens gestaltning så småningom står för dörren.

Jag tänker arbeta för detta på det sätt som står mig till buds som ersättare i stadens Kulturnämnd.

Ulf Lönnberg
Kristdemokrat, ersättare i Kulturnämdnen i Stockholm stad