MER KUNSKAP OM RELIGION ÄR ALDRIG FEL

Bra att KD:s riksting beslöt att verka för ökad kunskap om religion. Det är först med den kunskapen vi kan ta ställning till hur vi och lagstiftaren ska förhålla sig till religionsfrihetens rättigheter och begränsningar i vår demokratiska rättsstat.

Tidningen DAGEN skriver: ”Men religionens roll i integrationsprocessen var något som lyste med sin frånvaro i de förslag som lagts fram inför rikstinget. På plats i Folkets hus i Umeå blev det ändring på det. Ett helt nytt förslag lades fram från KD:s Jönköpingsdelegation som menade att kunskap om religion är ett måste för att få en bra integrationspolitik.

”Höj kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om religion, religionsfrihet och den personliga trons betydelse för enskilda och grupper”, löd formuleringen som lades fram och som rikstinget också röstade ja till.”

https://www.dagen.se/nyheter/kd-beslut-hoj-kunskapen-om-religion-1.1615577

Nu dags att ta ställning för eller emot böneutrop

Nu är det klart. böneutropen från en moské i Växjö får fortsätta. Det står klart i en dom från kammarrätten i Göteborg, som kommit fram till att polisens beslut att tillåta böneutropen var korrekt.

Nu dags att verka för lagändring se

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/om-boneutrop-anses-okej-maste-lagen-andras-25031

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/om-boneutrop-anses-okej-maste-lagen-andras-25031

Religiösa samfund bör kunna ställas till svars

INSÄNDARE Erland Hillby skriver (UNT 24/10) att Dawa-stiftelsen ideologiskt och religiöst inte platsar i vårt samhälle. Jag håller med Erland Hillby på några punkter men inte på alla.

På Dawas hemsida står bl a att ”Stiftelsen skall – – bereda en samlingsplats för Stenhagens muslimska befolkning.” Att religiösa muslimer vill ha egna lokaler är ok. Det som är oroande är om imamen i den nya moskén blir en som försöker omdana vårt samhälle i den riktning som Erland Hillby och de flesta av oss inte vill ha.

Imamer som har ringa eller ingen förståelse för vår religionsfrihet är redan för många. I Sverige finns inte plats för att i religionsfrihetens namn mana till traditionsbundet religiöst tvång och hedersförtryck under klanens överinseende. Den som i religionsfrihetens namn hotar, våldför sig och gör sig skyldig till andra brott ska i möjligaste mån lagföras. Den som verkar för sharialagar eller annan särlagstiftning i Sveriges rättsordning ska bemötas politiskt.

Dags att Sverige nu upprätthåller religionsfriheten med dess rättigheter och de begränsningar som faktiskt ryms inom ramen för FN:s mänskliga rättigheter. 

I en moské framförs budskapet ofta på åhörarnas hemspråk. Det är gentemot omvärlden en sluten miljö. Hierarkin främjar där självsrådiga ledares tolkningsföreträde och utspel om exempelvis sharialagar.

Det är först när ett hot om tvång för att agera lagstridigt framförts som rättsliga åtgärder kan komma i fråga.

Religiösa samfund borde därför tvingas utse en ansvarig förkunnare med motsvarade skyldigheter som de ansvariga utgivarna har i medierna. Församlingen/föreningen/samfundet skulle därmed tvingas utse en ansvarig person med eget preciserat ansvar inför lagen – vid sidan om ledaren/imamen. Ansvarig förkunnare ska kunna ställas till svars för vad ledaren säger.

 

I preventivt syfte skulle det öka vaksamheten mot uppviglande samhällsomstörtning samtidigt som ansvarsfördelningen internt i moskén skulle stramas upp. Det skulle tvinga moskéledningarna att ta ett uttalat yttrandefrihetsansvar. Det skulle skydda moskébesökarna och allmänheten mot manipulativa påtryckningar i skydd av religionsfriheten och hemspråkens avskildhet.

Nej Erland Hillby, Svenska kyrkans uppgift är inte att garantera religionsfriheten. Men som anhängare av denna torde den kunna acceptera att också den, och alla andra trossamfund, åläggas att utse sin ansvariga förkunnare enligt ovan skisserade förslag. Först då skulle vi värna en lika tillämpning av religionsfriheten för alla – oavsett religiös tillhörighet eller ingen alls.

Länk till texten som ligger bakom betalvägg – eftersom det är min text har haft ut den här i efterhand

https://www.unt.se/insandare/dawa-delar-inte-svenska-grundvarderingar-5434728.aspx

Religionsfriheten – en icke-fråga för svensk frikyrklighet?

Kjell-Erik Selin, Stockholm, frikyrkligt engagerad, tidigare bokförläggare

( NEDAN: I kommentarsfältet skrev systemet in ”anonym kommentator” ska var Kjell-Erik Selin)

Kjell-Erik Selin ser fram emot att Frikyrkan tar kraftfull ställning för fortsatt religionsfrihet

Hur kommer det sig att religionsfriheten är ointressant i frikyrkan? Den frågan aktualiserade Ulf Lönnberg, KD:s gruppledare i Stockholm stads kulturnämnd, i Dagen 2 oktober. Jag hajade faktiskt till eftersom jag aldrig hört frågan om religionsfrihet diskuteras under alla mina år som mer eller mindre frikyrkoaktiv.

Kan det möjligen vara så att religionsfriheten inte upplevs som tillräckligt viktig? I så fall är det anmärkningsvärt, också av det skälet att just frikyrkan, tillsammans med andra rörelser, spelade stor roll när religionsfriheten etablerades.

Svenska kyrkan och inte minst frikyrkorna deltar aktivt i arbetet för att hjälpa till med integreringen av invandrare och flyktingar. I nästan varje kyrka och frikyrklig församling pågår kontinuerliga aktiviteter i syfte att underlätta för nyanlända att komma in i det svenska samhället. Det är språkkurser, datakurser och kurser i samhällskunskap. Många varma hjärtan, kloka huvuden och hjälpande händer finns att tillgå.

Dessutom upplåter många kyrkor och församlingar sina möteslokaler för att invandrare skall kunna träffa inte bara sina egna landsmän utan även lära känna den svenska lokalbefolkningen.

De flesta, inte bara kyrkfolket, är numera väl medvetna om att Sveriges kristna gör viktiga insatser för landets invandrare och framförallt flyktingar. Och så ska det naturligtvis vara. Att ta hand om våra systrar och bröder, som behöver hjälp, är en del av de kristnas dna.

Men det finns alltså ett viktigt område där åtminstone frikyrkan tycks vara på defensiven. Att säkerställa vår fantastiska religionsfrihet får aldrig bli en ickefråga. Inte minst nu när religionsfriheten är under attack.

Religionsfriheten är faktiskt inte självklar.

Sedan några år pågår, i en del muslimska miljöer ett arbete som syftar till att, åtminstone i vissa regioner , införa Sharia. Vad det skulle få för konsekvenser för exempelvis frikyrkan och för flyktingar med erfarenhet av att leva i länder utan religionsfrihet är inte svårt att förstå.

Även frikyrkan har ett ansvar för att bryta fördomar, okunskap och rädsla för det som kan kännas främmande. Frikyrkan ska stärka medkänslan för sin nästa och skapa gemenskap så att alla kan leva fredligt tillsammans och med respekt för varandra.

Sharia strider mot synen på religionens fria plats i samhället och i människors inre liv. Om den skulle bli verklighet, skulle det utplåna den religionsfrihet som alla religiösa utövare behöver och har rätt till.

Ser därför fram emot att Frikyrkan tar kraftfull ställning för fortsatt religionsfrihet;

Även om detta skulle innebära att klassas som islamofobisk.

Kjell-Erik Selin

sysselsättningspotentialen bland äldre uppgår till drygt 800 000 personer år 2030,

Jöran Rubensson expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen:

”Siffror från Arbetsförmedlingen visar att inom de närmaste tio åren behövs ett tillskott på cirka 485 000 sysselsatta för att påfrestningarna på välfärdssystemen inte ska bli för stora. Samtidigt som sysselsättningspotentialen bland äldre uppgår till drygt 800 000 personer år 2030, enligt Delegationen för senior arbetskraft.

http://www.aftonbladet.se/debatt/a/zGea04/vi-aldre-kan-arbeta–om-arbetslivet-tillater