Etiketter

,

En något förkortad version av nedanstående artikel publicerades i Världen idag den 15 april – finns bara i PDF för prenumeranter – nedan min originaltext oavkortad.

Värderingsdebatten har många olika dimensioner; moraliska, sekulära, religiösa, kulturella mm. Därtill finns också en religionspolitisk dimension. På ledarplats analyserar och preciserar Per Ewert (den 3ds i tidningen Världen idag) begreppet ”kristna värden”. Han gör det utifrån Linnéuniversitetets studie som visar att dubbelt så många svenskar vill se ett samhälle byggt på kristna värden idag än för fyra år sedan!

Något förkortad artikel i Världen Idag den 15/4 -19

Det handlar alltså inte om en stark tillströmning till våra kyrkor eller att må-nga fler identifierar sig som kristna. Det mätningen visar, enligt Professor Magnus Hagevi, är att antalet svenskar som vill se ett samhälle ”byggt på kristna värderingar” har fördubblats mellan 2014 och 2018.

Det är ett faktum som borde stärka opinionsbildares, religiösa ledares och ledande politikers öppenhet för de genuint religiösa strömningarna, samtidigt som de förstår att skärpa gränssättning mot förekommande religiösa maktanspråk på den sekulära rättsstatens bekostnad och mot de som vill påtvinga religiösa koder i det civila samhället.

Det är nu dags för oss som är politiskt aktiva och/eller som valda politiker att ta ad notan på vilket sätt dagens svenskar vill se de kristna värderingarna som samhällsgrund och deras syn på religionens plats i samhället.

Det är dags att driva på det religionspolitiska paradigmskifte som vi som rättsstat blir i allt större behov av. Rågången mellan politik och religion är ett mynt med två ovillkorliga sidor: att upprätthålla rågången som sådan och att med rättssäker precision motverka maktfullkomliga religiösa samfund som förordar skilda badtider för barn och driver religiösa friskolor som tummar på skollagen.

Religionsfriheten har som alla andra friheter sina rättigheter och sina begränsningar. Vi ska inte passivt lämna vår västerländska religionsfrihet vind för våg. Makthungriga religiös-politiska krafter ska inte tillåtas tänja och överskrida lagar och förordningar i sin religions namn.

Sedan länge ser vi exempel på nämndemän som i rättssalen gör juridiska och religiösa övertramp. I samhället och på sociala medier utslungar extrema religiösa individer hot om våld och trakasserier mot personer som vill byta religion eller helt lämna sin religiösa rörelse.

Företrädarna för religiösa organisationer som får bidrag från stat och kommuner och som argumenterar för sharialagar får inte stå oemotsagda och deras bidragsberättigade status måste omprövas. Teokratiskt influerade politiska krav på särskilda klädedräkter och obegränsade böneutrop gör sig också alltmer gällande.

Flera asiatsika länder har i Kairodeklarationen från 1999 enats kring att göra avsteg från FNs religions-, yttrande- och åsiktsfrihet som vi håller fast vid.

Religionspoliskt paradigmskifte Religionsfriheten är inte gränslös. Den har i sin tillämpning redan nu i begränsningar genom olika lagar. För att vi ska kunna upprätthålla vår rättssäkert i Sverige och inom ramarna för FNs mänskliga rättigheter, behövs ett religionspolitisk paradigmskifte. I stället för att titta bort har vi politiker, dels att agera här och nu med gällande lagar, dels att se över det kort- och långsiktiga programarbetet.

För att bygga samhället på kristna värden, som svenskarna i allt högre grad vill, krävs en rättssäker och uthållig religionspolitik över tid.

Ulf Lönnberg,
KDs gruppledare i kulturnämnden i Stockholm

Ulf Lönnberg: Dags för religionspolitiskt paradigmskifte

Under min sajt Svensk religionspolitisk debatt återupptar jag den religionspolitiska diskussion som jag initierade för några år sedan. Jag välkomnar en förnyad och fördjupad debatt om religionernas plats i Sverige. Vi behöver rusta oss för de religionspolitiska vägval som blir allt mera skarpare och allt viktigare för ALLA MEDBORGARES rättssäkra religionsfrihet med dess rättigheter och begränsningar oavsett trosinriktning eller ingen alls.