Etiketter

, , ,

I
Med naturrätt förstås att det existerar rättsprinciper som är in-ympade i människans natur. Detta genom någon form av gudomligt ursprung eller genom någon övernaturlig, ickereligiös, grundläggande existentiell förutsättning för naturen och livet.

1900-talets ideologiska och politiska utveckling i Sverige har präglats av uppsalafilosofin med Axel Hägerströms (1868 – 1939) influenser.

Det är på de influenserna som rättspositivismens princip vilar. Enligt den principen behandlas rätten som en konstruktion. Därmed är rätten inte grundad på en universell moral. Rättspositivismens motsats är i högre eller lägre grad naturrätten.

II

I Sverige har den rättspositivistiska traditionen ett starkt fäste. Efter andra världskriget när de demokratiska partierna åter for-merade sig ute i Europa fanns naturrätten där som ett kulturellt arvegods. Den tyska författningens portalparagraf har förank-ring i den naturrättsliga filosofin.

III

All lagstiftning är i någon mening värdeorienterad. Vi utgår från att alla ska vara lika inför lagen, att majoritetsbeslut ska garantera rättssäkerhet för minoritet och opposition. Tanke- och åsiktsfrihet ska skyddas. De utgångspunkterna förutsätter en målinriktad lagstiftning.

Medborgarna kan inte garanteras några rättigheter eller avkrä-vas några skyldigheter utan lagstiftning. Filosofiska, moraliska och religiösa tankefigurer ska verka som inspiration i de ideo-logiska och partipolitiska idéarbetet för materiella och immate-riella mål och visioner. Framtidsbildernas rättsliga tillämpning förverkligas genom lagar och förordningar.

IV

När den engelska filosofen John Locke (1632-1704) ger sin syn på behovet av en konstitution i ”Two Treatises of Civil Gover-nment” 1690 hänvisar han till aposteln Paulus brev till Romarna, 13:e kapitlet 16:

ty överheten är en Guds tjänare, dig till fromma. Men gör du vad ont är, då må du frukta; ty överheten bär icke svärdet för-gäves, utan är en Guds tjänare, en hämnare, till att utföra vredesdomen över den som gör vad ont är.”

Oavsett med vilka ingångsvärden John Locke tolkas och tilläm-pas idag, kan naturrätten inte legitimeras som instrumentell ideologisk kompass för konkret sakpolitik i dagens sekulära och demokratiska rättsstater.

Det är inför väljarna som politikerna ska ställas till svars. Med-borgare och politiska ledare må ställa sig själva till svars inför sina egna moraliska och filosofiska rättesnören eller inför sin religions villkor.

Lagstiftarna – parlamenten – har att agera inom FNs konven-tionsbunda religionsfrihet med dess rättigheter och begräns-ningar och inom ramarna för FNs åsikts- och yttrandefriheter.

V

Det råder en spänning mellan FNs och UNESCOs syn på hur religionsfrihet ska definieras och tillämpas. I den kontexten ta-lar man om ´asiatiska värden´ i gränssnittet mellan politik och religion. UNESCO accepterar religiösa urkunders inverkan på staten och rättssystemet på ett sätt som inte ryms inom FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och inom FNs re-ligions- och åsiktsfrihet.

Västvärldens traditioner och FNs definitioner av fri- och rättig-heter genomsyras av ett strikt fokus på individens rättigheter som, enligt UNESCO, strider mot grundläggande värden i Asien. Enligt traditionen i Asien utgår individens rättigheter och skyldigheter i första rummet gentemot gemenskapen, grup-pen, tillhörigheten. 10)

VI

I Kairodeklarationen från 1999 har ett antal asiatiska länder re-serverat sig mot FNs religionsfrihet. I många asiatiska länder finns islam som ett element i statsförvaltningen. Saudiarabien har t o m slagit fast att de inte känner sig bundna av FNs reli-gionsfrihet i de stycken den strider mot koranen. (Obs enl FN står inga nationella lagar över religionsfriheten.)

Politikens förhållningssätt till religionen (islam) är i Asien ett annat än till religionen (oavsett vilken religion det gäller) i de västerländska, sekulära demokratiska statsskicken. I Asien av-visas inte religiösa källor och dogmer som legitima källor för politikens utformning.

VII
Den västerländska, kristna traditionen har tjänat och tjänar väs-terlandet väl som ideologisk kompass. Det gäller sakpolitiskt och olika ideologiska vägval i politikens sekulära diskurs. I det perspektivet tillför naturrätten inget i lagstiftningsarbetet, för att skapa och upprätthålla ett från statsmakterna oberoende och rättssäkert rättsväsende över tid.

Tvärtom kan naturrätten komma att nyttjas för att legitimera de islamska strömningar i vårt land som prövar och tänjer på reli-gionsfrihets rättigheter och begränsningar utifrån hierokratiska och teokratiska ideal. Redan idag finns såväl moderata som ex-trema islamska strömningar i Sverige, som inte fullt ut accepte-rar och inordnar sig i den svenska, grundlagsfästa tillämp-ningen av FNs religionsfrihet.

Naturrätten ska – liksom religionen – hållas åtskild från politi-ken i den sekulära rättsstaten.

VIII

Under de senaste 20 till 30 åren har islam blivit mer närvarande i Europa och i Sverige. I spåren av multikulturen och identitets-politken prövas och tänjs, som nämts, redan gränserna för vår religionsfrihetens rättigheter och begränsningar. Utöver de förskjutningarna har islamistiska, våldsbejakande samhälls-omstörtare flyttat fram sina positioner i misstolkat nyttjande av vår religionsfrihet i akt och mening att deras tolkningar om-sider ska bli juridiskt accepterade.

Med multikulturen och identitetspolitkien har också könsseg-regerande normer i skolan och på arbetsplatser släppts fram i strid mot majoritetens samhällsnormer och den sekulära politi-kens åsikts- och religionsfrihet.

IX

Företrädare för islams ´asiatiska värden´ med sin världsbild i vilken sharialagar ingår som yttersta konsekvens, har enligt de västerlandska demokratierna och för oss i Sverige oacceptabla ingångsvärden för en sekulär, demokratisk rättsstat.

I de allmänna valen i Sverige 2022 kommer med största sanno-likhet ett eller flera muslimska partier att ställa upp på en eller flera nivåer – lokalt, regionalt och nationellt.

Mot religiösa extremister, autonoma vänstern, högerextremister och andra avvikande och omstörtande ytterligheter har vi att mönstra ut naturrätten och fortsätta att bygga lagstiftningen på rättspositivismens grunder. Det sekulära rättssamhället är garanten för trosfrihet och åsiktsfrihet utan religiösa överrockar.