Etiketter

, , , , , , ,


Rågången mellan religion och politik – är garanten för majoritetens tolerans och respekt för religiös utövning i samhället och religiös aktivitet i våra offentliga rum. Den garanten måste uppmärksammas och vårdas nu när religiösa influenser ökar och vår grundlagsfästa religionsfrihet kommer att prövas mer i praktisk tillämpning än vad vi varit vana med. Det kokar ner till den svenska religionsfrihetens rättigheter och skyldigheter

Till den 14:e och 15:e mars inbjuder Myndigheten till för stöd till trossamfund  till ”Konferens om religionens plats i framtidens Sverige”. Bland de sex seminarierubrikerna sticker en ut: ”Religionsfriheten och demokratin
– potential och utmaningar” (föreläsare Elena Namli). Nästa dag är det 12 workshops, varav en särskilt väcker min nyfikenhet. ”Religionsfrihet i den konkreta svenska vardagsmyllan” (samtalsledare Mosa Sayed).

Skälet till att jag anmält mig till konferensen är att jag vill lära mig mer. Kontakt och samtal med oliktänkande skänker ju alltid nya kunskaper och infallsvinklar.

SST var tidigare den enkla förkortningen på Myndigheten till för stöd till trossamfund. Nu har förändringar skett i – som jag ser det felaktig riktning – i myndighetens regleringsbrev står nu att läsa:

3

Uppdrag

Värna demokratin

Regeringen förlänger uppdraget till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Medlen får även användas för dialog med de trossamfund som vill utveckla sitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stimulera dessa samfunds stöd till unga kvinnor och män, föräldrar och anhöriga. SST ska senast den 15 oktober 2018 redovisa arbetet med trossamfunden i dessa frågor och vilket stöd som ungdomar, anhöriga och föräldrar har fått och om stödet bedöms vara ändamålsenligt. – – – –  senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Demokratins framväxt
Frikyrkorna är goda representanter för folkrörelserna som från 1800-talets mitt praktiserade det folkbildningsideal som vi idag behöver återuppliva. De bidrog till att förverkliga vår demokrati, som vi idag tar alltför given.

Frikyrkornas (och hela Folkrörelsesveriges) frammarsch vilade på de många vanliga människornas engagemang för religionsfrihet, rösträtt, anständiga arbetsvillkor och nykterhet ur annat konstitutionellt Sverige före dagens rättighetslagstiftningar.

Religion och politik ska hållas åtskilt.

Teologi rymmer exegetik men klargör också hur religionen skulle tillämpas över tid. I alla tider har religiösa trosutövare anpassat sig, protesterat eller gått under jorden beroende på rådande politiska system.

Mina ingångsvärden
Religiöst motiverade frihetsrörelser gagnar demokrati så länge de inte vill skaffa sig handlingsutrymme och tvingande trosinriktning och/eller åsiktsnormer bortom den sekulära, demokratiska rättsstatens gränser. I historien (och i nutid) finns dock sorgliga exempel på religiöst politisk klåfingrighet med teokrati som avskräckande konsekvens.

Samfunden borde, här och nu, vara vaksamma mot inhemska och globala krafter som tummar på religionsfrihetens rättigheter och skyldigheter. Man behöver inte ta partipolitisk ställning för att försvara vår religionsfrihet. Och i ett krasst egetintresse – eller hellre: i omsorg om människors rätt till trosutövning och existentiellt sökande – är det en religiös underlåtenhet att inte vara vaksam på och inte ta strid mot de som verkar för religiös lagstiftning i Sverige.

Myndighet Myndigheten för stöd till trossamfund – nu på slak lina?
I Sverige är rågången mellan politik och religion vår minsta gemensamma nämnare. Tvådagarskonferensen den 14e och 15e blir en kontrollpunkt inför myndighetens rapporteringsplikt till regeringen den 3 april 2018, enligt regleringsbrevet ovan.

Jag ser fram emot konstruktiva föredragningar för Sveriges interreligiösa framtid och att konkret handlingsvilja mynnar ut från konferensens angelägna workshops. Det vilar ett stort ansvar på de konferensansvariga att ge plats för alla åsikter och tydliggöra en samhällspolitisk agenda som stärker vår svenska sekulära, demokratiska och rättssäkra välfärdsstat.

Ulf Lönnberg