Etiketter

, , , ,

Det kontantlösa samhället är inte ödesbestämt. Ändå har Sverige idag näst minst antal bankomater per invånare i EU. Att kunna använda kontanter rör frågor om demokrati, jämställdhet och tillgänglighet.

Självklart minskar digitaliseringen behovet av kontanter med i många sammanhang ökad trygghet och sänkta driftskostnader. Men kontanterna är inte avskaffade och ingen är skyldig att endast betala med bankkort eller betaltjänster på nätet.

Sedan 2010 har mer än 500 bankautomater tagits bort.

Svensk lagstiftning är tydlig.  Enligt lag ska människor själva kunna välja betalmedel – det är dags att bankerna nu tar sitt ansvar. Och Riksbankslagens 5 kapitel 2 paragraf säger att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Alltså måste svenska mynt och sedlar accepteras som betalmedel som ett av flera betalningsalternativ.

Bankerna hävdar att de följer kundkraven och då behövs inga bankautomater längre. Men förra sommaren visade Forex i en undersökning att fyra av av fem svenskar anser att bankkontoren ska hantera och tillhandahålla kontanter. Ändå är det av storbankerna bara Handelsbanken som har kontantservice på alla kontor.

Frånvaron av kontanthantering har har konsekvenser för småföretagarna som måste frakta sina dagskassor allt längre. Dessutom höjer bankerna insättnings- och uttagningsavgifterna. Det handlar också om privatpersoner som väljer att använda kontanter till vardags. Utöver det drabbas äldre och personer med funktionsnedsättningar mer än andra. Och människors engagemang i föreningslivet försvåras där bingo, lotterier och försäljning ju oftast sker med kontanter.

Organisationen Sveriges konsumenter kräver att Riksdagen nu tvingar banker ta ansvar för kontanthanteringen. I väntan på det har kommunalrådet Christina Lindqvist (KD) i Uppvidinge motionerat om att kommunen vid upphandling av sina banktjänster kräver att den bank som får uppdraget också ska tillhandahålla kontanter för allmänheten.

Måhända ska trycket komma från äldre personer och från landsortskommunerna. Fler än 130 000 människor har mer än två mil till närmaste bankomat. Av dessa är 40 000 personer 65+.

Där kontantlöst tillstånd i praktiken råder sätts maktbalansen mellan kund och leverantör på spel med viktiga och olösta frågor som rör allas vår integritet. Var står riksdagspartierna i denna fråga?

Kristdemokraternas Kommunalrådet i Uppvidinge Christina Lindqvist gav kommunens förvaltningschef i uppdrag att kontakta Swedbankkontoret på orten, som förvaltade Uppvidinge kommuns pengar. Kommunen ville diskutera och förhandla om Swedbanks kontanthantering. 

Swedbank visade kalla handen och Uppvidinge kommun flyttade då sina pengar LFbank – som gick kommunens krav tillmötes – och dessutom fick kommunen högsta ränta och tjänade 2 milj kr på bankbytet.

Bra att Riksbankschefen nu ryter till om kontanternas plats i samhället. Han skriver:

1

Riksbankens erbjudande av betalningstjänster behöver moderniseras. Det så kallade Rix-systemet fungerar visserligen väl, men behöver anpassas till en framtid där betalningsflödena går allt snabbare och under dygnets alla timmar. I dag stänger vi Rix kl 17:00 men i en snar framtid behöver vi förbättra öppettiderna och de tjänster som Riksbanken erbjuder banker och andra Rix-medlemmar. Med längre öppettider kan till exempel fler företag slippa att vänta tills nästa dag på sina betalningar. När tekniken finns tycker jag för min egen del att det är rimligt att man skall kunna utföra både stora och små betalningar med riksbankskronor i realtid dygnet runt och året runt.

2

Stärk lagskyddet av svenska kronor utgivna av Riksbanken. Det glapp mellan riksbankslagen och annan lagstiftning, som den snabba teknik­utvecklingen har skapat, håller snabbt på att bli alltmer problematiskt. På kort sikt kan glappet delvis täppas till genom ett lagkrav på banker att hantera kontanter. Men frågan är större än så. Om det betalningsmedel som Riksbanken ger ut, svenska kronor, inte är allmänt accepterat blir det svårt för Riksbanken att klara sitt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Länk till artikeln
https://www.dn.se/debatt/privata-alternativ-pa-vag-att-konkurrera-ut-kronorna/