Etiketter

, , , ,

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, deklarerar stiftets framtidsbilder: I Växjö stift möter vi människor med annan tro respektfullt.

Självklart ska vi i linje med vår religionsfrihet möta religiöst orienterade medborgare med respekt! Skam vore det annars!

Det betyder inte att vi oreflekterat ska fylla vårt offentliga rum med obegränsade former av religiösa uttryck.

Kommunalt beslut
Beslut om böneutrop från minareter sker på kommunal nivå. I Sthlm/Medborgarplatsen förekommer inga böneutrop. Botkyrka fick också tidigt ta ställning och gjorde beslutstillfället till en ordningsfråga: Avståndet till Moskén gjorde att polisen inte betraktade böneutropen som störande. Numera har många kommuner haft anledning att att ta ställning till denna fråga.

Om biskop Modéus vill ha böneutrop i Växjö bör han vända sig till kommunen.

Utan religionsfrihet ingen demokrati
Sverige är ett sekulärt rättssamhälle som vilar på de västerländska kristna traditionerna. I denna vår traditionellt kristna miljö underhåller och vidareutvecklar vi vår demokratiska rättsstat.

I Sverige får man utöva sin tro.
I Sverige får man inte påtvinga någon sin tro med hot och våld.
I Sverige får man byta religion utan att trakasseras
I Sverige ska man slippa religiösa påtryckningar av normer och traditioner som man inte vill anamma.

Det är dags att börja vårda vår religionsfrihet och noga överväga om och när nya och fler religiösa symboler, handlingar och normer ska anammas i det offentliga rummet. Vi ska värna vår svenska religionsfrihet med de rättigheter och skyldigheter som är dess tillämpning. Politik och religion ska vi hålla åtskilt. Vi ska vara på vår vakt mot religiösa krafter som vill införa normer och traditioner som kränker medborgare i religionens namn.

Över det sekulära Sverige må kyrkklockorna klinga
Den traditionella klockklangen ska vi ha kvar där man så vill.
På vissa orter i Sverige har kyrkorna slutat ringa på nätterna och på andra håll har man glesat ut och förkortat klockringningen på önskemål från de kringboende.

Jag vill behålla de kyrkliga markeringar som traditionen bjuder i vårt Sverige utan att införliva nya och fler religiösa uttryck.

Men böneutrop från minareter tar en egen och större plats i det offentliga rummet än de hos oss traditionella kyrkklockorna. Det är något annat. I Adhan eller Azan, bönekallelserna som sker fem gånger varje dygn, förmedlar böneutroparen (mu’adhhin) följande från moskéns minaret:

Gud är störst (Allahu akbar) (upprepas 2 ggr)
Jag vittnar att det ingen gud finns utom Allah (upprepas 2 ggr)
Jag vittnar att Muhammed är Allahs sändebud (upprepas 2 ggr)
Kom till bönen! (upprepas 2 ggr)
Kom till frälsningen! (upprepas 2 ggr)
Gud är störst (upprepas 2 ggr)
Ingen gud utom Allah (1 gång)

Utrop från minareter har religiöst språkligt uttryckt innehåll som i svensk översättning inte kan jämföras med traditionell klockringning som har sina syften: Att kalla/inbjuda till kyrkan, att larma om fara vid behov.

För religiösa samfund må det vara en strävan att vilja tillföra fler religiösa symboler i det offentliga rummet.

Det är dock förvånande att Modéus inte upplyser oss om hur mycket klockringning han vill ha parallellt med andra religioners offentliga uttrycksformer. Är det något av förekommande böneutropen som biskopen möjligen känner mindre sympati med?