Etiketter

, , ,

Uppdaterad 14/12 -17. Fjorton imamer, med Mu’min al-Annan som första namn, fördömer angreppen mot Göteborgs synagoga, den judiska begravningsplatsen i Bildresultat för gratis bild moskeMalmö och andra antisemitiska yttringar på olika platser i Sverige (Aftonbladet debatt 14/121). Det är välkommet.

Deras avståndstagande riktas mot ”försök att skada den samhälleliga tryggheten”. De borde varit tydligare genom att redovisa hur de som ledare och lärda förhåller sig till den svenska religionsfrihetens rättigheter och skyldigheter.

Svensk religionsfrihet

Ur ett svenskt nutidshistoriskt perspektiv har vår religionsfrihet kunnat tas för given.

Idag måste vi emellertid bevaka, försvara och snart också vidareutveckla vår religionsfrihet. I Sverige gäller rågången mellan politik och religion. Här är det fritt att utöva och tillämpa sin religion inom gällande lagar. Här tvingas ingen till religiös tillhörighet. Här påtvingas ingen religiösa symboler.

Svensk lag gäller

I moskéer, kyrkor och andra lokaler för religiösa riter och föreningsverksamheter gäller svensk lag. Heder åt de religiösa ledare som tar avstånd från sina anhängare när dessa manar till samhällsomstörtning och hotar sina egna som inte tolkar urkunderna som de vill.

En ledarens vålds- och hatpropaganda stänker på alla hans eller hennes åhörare och på alla tillhörande moské-eller samfundsanhängare. För varje sådan anhängare är det ett individuellt vägval att anamma eller inte anamma sin ledarens uppvigling. Den uppviglande religiöse ledaren har redan gjort sitt vägval.

Boskillnad mellan politik och religion.

Jag vill säkerställa att politik och religion hålls åtskilt.

Stater som förbjuder religionstillhörighet och stater som tillämpar religiös lagstiftning är inte demokratier i svensk mening. En demokrati ska också ha grundlagsfästa fri- och rättigheter inom vilka religionsfriheten ska tillämpas.

Imamerna skriver

– – en stor del av de problem som finns inom dagens muslimska gemenskap i Sverige beror på de bristande kunskaperna om religionens grunder och den begränsade tillgången på traditionell islamisk undervisning inom landets gränser. Hat mot icke-muslimer och våldsbejakande extremism är två av många olika symptom på kunskapens bristsjukdom.

Men imamerna och andra religiösa överhuvuden har sitt ansvar för att bota bristsjukdomen. Det står imamerna fritt att på eget initiativ och med egen finansiering säkerställa att svensk lag inte överträds i deras religioners namn.

Här finns inga flytande gränser. Människor – religiösa och icke-religiösa – agerar antingen lagligt eller olagligt. Individuellt agerande som tänjer, bryter lagen (och även civilt motstånd), ska i förekommande fall prövas i domstol.

Stramare tyglar

I slagskuggan av religiöst hot mot samhällsordningen i Sverige, är det dags att utreda legalt stramare tyglar för de koryféer som uppviglar i religionens namn. Religiösa föreningar, samfund och församlingar (utom Svenska kyrkan som regleras i särskild lag) skulle exempelvis tvingas att utse en person med särskilt ansvar för vad organisationen torgför under predikningar och i officiella uttalanden. En sådan funktion kan jämföras med ansvarige utgivare för massmedial publicering. Det skulle ge imamernas och de andliga ledarnas anhängare ökad medvetenhet om gränssnittet religionsfrihet och uppviglande radikalisering. Det skulle måhända effektivisera brottsbekämpningen på detta område.

Här och nu kan fler imamer i Sverige -till att börja med – ansluta sig till de 14 imamernas framförda fördömanden.