_____________________________________________________________

Nyhetsbrevet är min privata verksamhet som speglar mitt samhällsintresse med fokus på äldrepolitik i ett flergenerationsperspektiv, företagande och kultur som – var för sig och tillsammans – är grunden för hållbar välfärd med den sunda marknadsekonomin som uthållig resurs.
_____________________________________________________________
1  ”Lärlingssystemet i Sverige måste byggas ut kraftigt”
2   Skattesänkningar är ett plussummespel
3   Generositet en-hjärtefråga – på riktigt
4   Samverkan – utan analys – svensk modell mot gängbildning
5   Äldrecentrum deltar i EU-projekt om kvalitet och kostnadseffektivitet i äldreomsorgen
6   Smarta mobiler behåller sin statusroll
7   23 Kreativa platser får stöd av Kulturrådet

_____________________________________________________________

1   ”Lärlingssystemet i Sverige måste byggas ut kraftigt”
Vi har redan har ett fungerade lärlingssystem—Där skolan bär det viktiga utbildningsansvaret och där företagen inte fastnar i pappersexercis— 39% av eleverna är intresserade. Åtgärder:
1 Omfattande informationsinsatser.
Bättre insikt och engagemang hos näringslivet.
3 Förutsättningar för att hantera elever på arbetsplatsförlagt lärande.
Elevens rätt att välja en gymnasial lärlingsutbildning.
Förstärkt studie- och yrkesvägledning.  Läs vidare

2   Skattesänkningar är ett plussummespel
En skattesänkning som gör det mer lönsamt att arbeta kommer att leda till högre BNP – en större kaka. En skattesänkning är därför inte ett nollsummespel utan ett plussummespel. Det enklaste sättet att se detta är att beräkna hur skatteintäkterna påverkas när skatten höjs eller sänks. Läs vidare

3   Generositet – en hjärtefråga – på riktigt
    – En av forskningens – och samhällets – stora utmaningar är att förstå varför vi ibland väljer att dela med oss av våra resurser. För vissa tycks det vara, rent bokstavligt, en hjärtefråga, säger Jonas Olofsson, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet,
   Forskningen genomfördes med hjälp av deltagare i Sverige och England som fick vara med i ett datorbaserat ”diktatorspel” där de fritt fick dela upp små summor pengar mellan sig själva och andra deltagare som de aldrig hade träffat. Deltagarna i spelet kunde utan konsekvenser ta hela summan, men gav ofta bort en del av pengarna. Deras val påverkade hur mycket ersättning de sedan fick för sitt deltagande i studien, om de gav bort mer, blev ersättningen mindre. Läs vidare

4   Samverkan – utan analys – svensk modell mot gängbildning
   Typiskt för arbetet med att förebygga gängbildning i Sverige är en stark tilltro till att myndigheters samverkan är lösningen på problemet. Den svenska samverkansmodellen kan fungera proaktivt men fokuserar för lite på arbetsmetod och innehåll. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
– Idag saknas en ordentlig kartläggning av hur arbetet med unga i riskzonen fungerar. Därför blir det svårt för myndigheterna att nå fram till någon kunskap om hur brottsutvecklingen ser ut eller på vilket sätt det förebyggande arbetet behöver utvecklas, säger Torbjörn Forkby. Läs vidare

5   Äldrecentrum deltar i EU-projekt om kvalitet och kostnadseffektivitet i äldreomsorgen
Arbetet handlar om att sammanställa evidens inom fem tematiska områden:
1 Utvecklingen av hälsa och funktionsförmåga
2 Förebyggande hälsovård
3 Stöd till anhöriga
4 Utvecklingen av nya vårdmodeller och teknologier
5 Strategier för att utveckla samverkan sjukvård och äldreomsorg
I en första rapport från arbetet, har varje land sammanställt en nationell rapport, som nu finns publicerad på projektets webbplats Läs mer

6   Smarta mobiler behåller sin statusroll
Exempelvis använder barn till föräldrar med både låg utbildning och låg inkomst internet allra minst medan barn till föräldrar med låg utbildning och hög inkomst använder internet allra mest.
Barnen i åldern 9–16 år fick också frågan om de brukar bli osams med sina föräldrar om sin medieanvändning. Liksom 2015 visar 2017 års rapport att barn till utlandsfödda föräldrar oftare blir osams med föräldrarna än barn till svenskfödda föräldrar.
Gemensamt för både barn till svenskfödda och utlandsfödda föräldrar är att grälen handlar mer om hur lång tid barnen ägnar åt medier än om medieinnehållet. Läs mer

7   23 Kreativa platser får stöd av Kulturrådet
Många projekt inom Kreativa platser lyfter platsens och boendes berättelser genom att arbeta med scenkonst, musik, konstnärlig gestaltning och poesi.
– Kulturen bygger broar mellan människor och det behovet blir allt starkare i ett samhälle med ökad polarisering. Kreativa platser bidrar med engagemang och gemenskap, säger Kulturrådets generaldirektör Staffan Forssell. Läs mer