Etiketter

, , , , , , , , ,

(Texten uppdaterad 21/2 -17)
Liksom vissa statliga funktionärer tillsätts på tidsangivna förordnanden finns det starka skäl att tillämpa samma princip för vissa offentliga chefsfunktioner på kommun- ooh landstingsnivå. Det gäller främst chefsposter inom kulturen.

Alla möjligheter ska prövas för att hålla armlängds avstånd mellan politik och kultur. Den åtskillnaden kan stärkas med ökad användning av tidsbegränsade förordnanden för verksamhetschefer på kommunala/landstingskommunala förvaltningar som på

 Rykkinn bibliotek/foto:hege Nouri/ Creative Commons/Bilden har ej samband med denna artikel


Rykkinn bibliotek/foto:hege Nouri/ Creative Commons/Bilden har ej samband med denna artikel

delegation beviljar verksamhets- och projektbidrag inom kultur- och föreningsverksamhet. Det gäller också på chefsnivåer inom de kommunala och landstingskommunala musei-, biblioteks- och teaterverksam-
heterna.

Politiska kulturpolitiska krav på budgetansvar är givna förutsättningar för hållbar kulturpolitik över tid. Politikerna ska också verka för och stå till svars för de politiska mål de gått till val på; det gäller allt mellan principprogram och riktlinjer för tillämpning av grundläggande demokratiska värderingar och målprioriteringar när det gäller exempelvis åldersgrupper och lokala geografiska preferenser. Det handlar om mer eller mindre precist mätbara mål. Kulturpolitiska policydokument som ska vara ideologiskt förankrade ska också garantera att vissa konstnärliga inriktningar, trender och experimentgenrer inte får företräde eller hämmas framför andra. De politiska målen ska bejaka det öppna, det nya och det ännu okända, och detta samtidigt som traditioner och kulturarv måste säkras för framtiden i den politiska viljeriktning som resp parti gått till val på.

Att omsätta ett partis kulturpolitiska program regionalt och lokalt kräver således tydlig färdriktning , brett praktiskt handlingsutrymme och professionell utvärdering. Det kräver administrativ och exekutiv kompetens på chefsnivåerna. I detta komplicerade sammanhang är också tjänstemännens integritet av avgörande betydelse för kulturpolitikens utfall – utan pekpinnar inom vida ramar. Okunniga och klåfingriga politiker som har personliga synpunkter på provokativa, samhällskritiska och obekvämt granskande konstnärliga yttringar göre sig icke besvär.

Genom exempelvis 6-åriga förordnanden kan politiken tillförsäkra sig både självständig kultur- och konstnärlig professionalitet, kameral måluppfyllelse och nödvändigt politiska justeringar i den balansakt som kulturpolitiken alltid är.

Armlängds avstånd mellan politik och konstutövning är beroende av hur kulturpolitiska program skrivs och tolkas. Den offentliga kulturens verksamhetschefer får inte vara kringskurna av pekpinnar samtidigt som kulturpolitikens färdriktning ska vara både tydlig och stark som motkraft mot de extrema krafter som hotar demokratiska värderingar.

Med tidsangivna förordningar på verksamhetschefsnivåerna skulle kulturen som sakpolitiskt område bli tydlig. De politiska utnämningarna skulle vitalisera den offentligt finansierade kulturen men också skydda mot inskränkt instrumentell kulturpolitisk styrning; ökad rörlighet på just denna arbetsmarknad skulle tvinga politikerna att skapa attraktiva chefstjänster för profilerade och drivande professionella arbetstagare. Det övergripande syftet är att organisera den offentliga kulturen – politiskt och exekutivt – som stärker fria och modiga aktörer som vill kväsa extremvänsterns och extremhögerns öppna och dolda agendor som vill använda kulturen för sina egna syften.

Historien har visat att kulturpolitiken inte får lämnas vind för våg i oroliga tider. Från mandatperioderna frikopplade förordnanden på adekvata chefsnivåer inom offentliga kulturinstitutioner skulle bidra till att värna den fria kulturen när populism hårdnar.