Etiketter

, , ,

Tidningen Senioren publicerar en jämförande redovisning av hur stor andel av pensionärerna som lever under EUs fattigdomsgräns i de nordiska länderna. Läs hela artikeln noga – jämförelsetal och beräkningsgrunder borgar för korrekta fakta utifrån vilket ett sakligt opinionsarbete ska bedrivas.

Så stor andel 65+ levde under risken för fattigdom 2015 *
(2005 års siffror inom parentes):

Sverige: 18,2 procent (10,1 procent)
Snittet i EU: 14,0 procent (18,8 procent)
Danmark 9,1 procent (17,6 procent)
Finland 13,8 procent (18,7 procent)
Island 9,0 procent (9,2 procent)
Norge 8,9 procent (17,9 procent)

Så stor andel 75+ levde under risken för fattigdom 2015 *
(2005 års siffror inom parentes):

Sverige: 25,4 procent (13,9 procent)
Snittet i EU: 15,4 procent (21,7 procent)
Danmark 15,0 procent (23,8 procent)
Finland 21,6 procent (25,7 procent)
Island 11,2 procent (11,3 procent)
Norge 16,9 procent (28,6 procent)

Länk till hela texten

Även med hänsyn taget till att köpkraften varierar stort och att EU:s jämförelsetal är ”flytande” beroende på olika länders ekonomiska faktorer påvisar denna jämförelse att andelen svenska fattigpensionärer som fått det sämre det senaste decenniet ökar i Sverige medan den andelen minskar i övriga nordiska länder.

Inga svenska pensionärer ska ligga under EU:s fattigdomsnivå.
I alla sociala välfärdssystem kommer det alltid finnas individer som p g a krockande regelverk, okunnighet eller egen passivitet faller igenom. Då träder garantibelopp och behovsprövade bidrag in. Det ska vara det övergripande visionen som ska byggas på konkreta delmål. Så ska det vara i en värdig välfärdsstat.

Nivåerna för de generella systemen ska ligga på en nivå så att en avgörande andel av fattigpensionärerna INTE ska behöva nyttja de ersättningsformer som är ägnade att vara välfärdsstatens yttersta gräns för allas vår trygghet under särskilt svåra omständigheter.

Från flera orter i landet rapporteras om nya grupper av äldre som kommer till det civila samhällets soppkök. Deras pengar räcker inte till det nödvändigaste.

I ett eller flera sådana enskilda fall är den äldre berättigad – efter ansökan – till något av de bidrag som redovisats ovan. Här behövs informationskampanjer – att söka de stöd man har rätt till i livets svåra skeden ska inte vara skambelagt.

Det kostar att inte lämna de svagaste i sticket
Bland fattigpensionärerna är det kvinnorna som drabbas värst. Det finns en osund cynism i att våra äldsta fattiga medborgare lämnas i sticket. Det handlar främst om 1920- och 1930-talsgenerationerna. Det är sant att dagens generationer som är mitt uppe i förvärvslivet – och även unga i början av sina karriärer – har insikter om deras kommande pensionsrättigheter och att de också rustar genom eget sparande. T o m i gruppen under 30 har pensionssparande i någon form ökat.

Att ta unga pensionssparares initiativ som intäkt för att betrakta fattigpensionärernas situation som ”ett övergående problem” är oanständigt. I praktiken ställer regeringen generationer mot varandra som hotar Sverige som uthållig välfärdsstat för alla medborgare. De  närmast berörda är de hårt arbetande människorna som byggde upp det moderna Sverige.

Att lyfta dagens fattigpensionärer över EUs fattigdomsgräns skulle kosta ca 4,5 miljarder. Det är ett ansenligt belopp i oroliga tider hemmavid och internationellt. Socialdepartementet pekar ut 0,8 procent av fattigpensionärerna som ”förlorare”, det handlar om 14 797 personer som fick sina pensionsinkomster sänkta 2016. Att lyfta dessa förlorare till gruppen åtminstone fattigpensionärer skulle kosta 4,6 miljoner(!) kronor enligt Berit Bölander, tidigare s-riksdagsledamot och nu ordförande i SKPF (som nu fusioneras med SPRF). Hon avslutade sin redovisning i tidningen Här&Nu: -Utropspris på en 2:a i innerstan.”

Vårpropositionen 2017 borde bli vattendelaren då oppositionen för fram sin egen politik för ökad välfärd och trygghet för våra allra äldsta medborgare.

I väntan på oppositionspartiernas budgetförslag anser jag att man kan pröva frågan om ytterligare höjda punktskatter på spel dobbel, alkohol och tobak.

Det handlar om en folkhälsofrämjande skattejustering som skulle accepteras av de unga och medelålders skattebetalare som unnar föräldrar, mor- och farföräldrar en värdig ålderdom.

XXX