Etiketter

, , , , ,

Det kyrkliga Juluppropet 2016 kunde med en mer genomarbetat text både nått ökat medborgerligt engagemang och tydliggjort kristendomens traditioner som tjänat Europa och Sverige väl genom seklerna.

I en rättsstat som vår med grundlagsfäst och folkligt förankrad religionsfrihet vilar ett tungt ansvar på politikerna att säkra fri religionsutövning i tid och rum – med landets lagar och förordningar som yttersta gränser. De rättsvårdande myndigheterna ska lagföra lagöverträdelser oavsett om det sker i en religions namn eller inte.

I folkrörelseSverige har kyrkliga ledare – å sin sida – att stå till svars inför sina medlemmar och deras beslutande organ såsom årsmöten på olika nivåer. Det gäller också ordenssällskap som juridiskt vanligtvis definieras som ideella föreningar och som sådana också har att agera inom svensk lag. Inom dessa sfärer må även interna moraliska, etiska och metafysiska måttstockar tillämpas för prövning av medlemmars och förtroendevaldas handlande. Men de praktiska konsekvenserna och dess tillämpning får självklart inte vara lagstridiga.

Det hindrar inte att ett religiöst samfund kan välja att också se sig som och agera som en partipolitisk kraft. Men otydlig åtskillnad mellan religion och politik skrämmer och exkluderar. Antje Jackelén ska inte agera så att Svenska Kyrkan kan uppfattas som ett politiskt parti in spe.

Självklart kan ett politiskt parti ha ett uttalat engagemang för en rättssäker välfärdsstat med den sunda marknadsekonomin som uthållig resurs och med fokus på att alltid prioritera de mest utsattas behov, mildra de fattigaste av fattigas vedermödor och bejaka utveckling, framåtskridande och de goda bildningsidealen i en värdekonservativ kontext. Men till skillnad från Antje Jackelén välvilliga önskningar kan och ska ett politiskt parti skapa reformer och föreslå vilka resurser som ska tas i anspråk för att nå målen. Och också stå till svars för det inför väljarna.

Juluppropet 2016 är underskrivet av kyrkoledare, Sveriges kristna råds styrelse: Daniel Alm, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan, Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift, Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan, Stefan Holmström, missionsföreståndare EFS, Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan, Johnny Kleman, kommendör Frälsningsarmén, Kjell Larsson, missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen, Jean Mansour, arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia, Maie Martinson, församlingsföreståndare, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, Bernth-Åke Ottosson, tf missionsdirektor, Evangeliska Frikyrkan, Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan och Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd.

I den gruppen sticker Antje Jackelén ut som företrädare för en f d statskyrka med rätt att driva in medlemsavgifterna via våra skattsedlar. Dessutom finns de politiska partierna kvar i Svenska kyrkans beslutsorgan via förment partipolitiskt obundna nomineringskommittéer.

Svenska Kyrkan är ännu starkt kopplad till den svenska staten. Det förpliktigar Antje Jackelén att målmedvetet upprätthålla förtroende som företrädare för en rörelse som i praktisk mening är partipolitiskt ideologiskt obunden och som agerar obundet i enlighet med sin religiöst baserade värderingar oavsett mandatfördelningen i riksdagen. Antje Jackelén agerar således i sammanhang som kräver särskild granskning även från oss som inte är medlemmar i Svenska Kyrkan men med indirekta, ofrivilliga och historiska kopplingar till vår fd statskyrka.

Antje Jackelén skulle kunna hämta inspiration från ett av inledningstalen vid de protestantiska kyrkornas synod i Magdeburg i början av november då den tyske finansministern Wolfgang Schäuble (CDU) formulerade ett klart och hållbart förhållningssätt mellan kyrka och stat; staten kan inte och ska inte ansvara för nåden men har i uppgift att skapa förutsättningar så att den enskilde kan agera barmhärtigt. Att tala om hur lagstiftande församlingen ska reglera asyl- och migrationspolitiken är att agera sakpolitiskt utan högaktning för medlemmarnas religiösa och sociala samhörighet som ska är och ska vara utan partipolitiska förtecken.

Julupprorets övriga representanter är i olika omfattning eventuellt ekonomiskt beroende av oss skattebetalare genom statliga samfundsbidrag och kommunala och landstingskommunala förenings- och verksamhetsbidrag. Men deras ideologiska och ekonomiska fögderi prövas av deras egna föreningsdemokratiska instanser. Huruvida deras ledare gör partipolitiska övertramp är således en för dem intern fråga.

Om Antje Jackelén ser som sin uppgift att möta människors andliga behov på kristen grund – bl a genom vägen till barmhärtighet som en del i människors själsliga orientering – bör hon deklarera sig som partipolitiskt obunden och förklara hur Svenska kyrkan bistår samhällets mest utsatta där statens, landstingens och kommunernas resurser och insatser kommer till korta.

-o-

Dagens blogginlägg är en uppföljare på gårdagens  ”prästkappa med partinål”.