Etiketter

, , , , ,

I Sverige ska kontanter gälla som betalmedel.

I Sverige idag använder cirka sju miljoner Bank-id. Åldersfördelningen mellan användarna stämmer till eftertanke. Mer än 90 procent av dem som använder Bank-id är mellan 21 och 30 år. Knappt 38 procent av dem är mellan 71 och 80 år gör detta och knappt tio procent av dem över 80 år. Dessa viktiga data och fler som jag återger här finns i en tänkvärd debattartikel i Norrtäle Tidning (3/10) undertecknad av Roger Svensson, Isabella Svensson och Tove Svensson, alla chefer på Lugn & Ro.

img_0087I Europa är det bara Tjeckien som har färre antal Bank-uttagningsautomater än Sverige.

Visst, utvecklingen har alltid gått snabbt men i varje fas riskeras i synnerhet de äldsta medborgarna att lämnas utanför.

Vi ska bejaka en teknikutveckling men vara medvetna hur olioka den når yngre och äldre över tid. För många äldre har livets utvecklingstakt varit maklig och överskådlig. Det gäller i synnerhet många som är födda före tidigt 1940-tal. Och det gäller i synnerhet de med låg utbildning och inte minst kvinnor som enligt den tidens norm varit hemmafruar.

Det är en verklighet vi har att politiskt hantera.

– Det tog 38 år från radions introduktion tills det fanns 50 miljoner människor som skaffat sig en radio.
– Det tog 13 år från TVs lansering tills det fanns 50 miljoner människor som skaffat sig en TV.
– Det tog 4 år från ITs inträde tills det fanns 50 miljoner människor som körde IT.
– Det tog 3 från Ipods födelse tills det fanns 50 miljoner människor som använde Ipod, som nu redan är borta.
– Det tog 88 dagar från start tills det fanns 50 miljoner som använde Google Classic.

I alla dessa skeden har sannolikt de äldsta mer eller mindre kommit på efterkälken även om de flesta – men inte alla – lyckats hinna ifatt efter hand.

Utmanande parallella spår för äldre är digitaliserade banktjänster och ökad digitalisering inom sjukvården – alltsammans i högt tempo.

Några fundamentala exempel på problemen (från debattartikeln i NT):

•Inte sällan försämras hörseln när man blir äldre vilket innebär att missförstånd lätt sker till och med över något så beprövat som en telefon.

•När synen försämras får man svårt att ta till sig till exempel video- eller telefonsamtal över nätet.

•Vissa tjänster för datorer eller mobiltelefoner (till exempel appar) kan vara svåra att förstå hur man ska kunna använda, eller vad som krävs om när man väl har lyckas surfa till tjänsten.

Digitala invandrare och digitala infödingar

I åldersgruppen 16 – 74 år har Sverige den tredje högsta internetanvändning i världen, 89 procent använder dator. Bara Island och Norge har högre. Men det är mer än 1,2 miljoner svenskar som inte använder dator. De flesta av dem finns bland pensionärerna. Många av dem lever utanför IT-samhället. Sverige befinner sig i en lång, generationsbetingad övergång till IT-samhället. De äldre, som efter hand – eller inte alls – anammar IT-tekniken, kommer under ytterliga några decennier att behöva stöd för att garanteras sina medborgerliga rättigheter.

Det krävs politiskt ansvarstagande för äldres delaktighet när IT-uppkoppling blir en förutsättning. Vår höga internetanvändning till trots visade World Economic Forum´s rapport (2012) att offentlig sektor i Sverige ligger sämre till än många jämförbara länder i Europa. För de yngre är förutsättningarna goda.

De som är födda 1987 började i skolan 1994, precis samma år som Internet och mobiltelefoni bröt igenom på allvar. De upplever att de alltid kommunicerat med varandra genom e-post, sms och sociala medier. Gideon Gartner kallar de för digitala infödingar för de är födda inne i IT-samhället som för dem är det naturligaste i livet.

Sverige kommer år 2021 att ha 2,1 milj 65-plussare. De som fyller 65 år 2021 började skolan 1963. Det var 38 år innan Internets och mobiltelefonins genombrott. Dessa äldre är vår tids digitala invandrare, bland dem finns många som vi inte får lämna i sticket. Visst, det görs bra insatser för att få de äldre in i IT-samhället och kampanjen Digidel 2013 lyckades nå målet att få ut ytterliga 500 000 svenskar på nätet.

Vi har mycket kvar att göra för att inte diskriminera de äldre med liten eller ingen datavana.