Etiketter

, ,

Stockholms stora scenkonstutbud skulle kunna utvecklas än mer om förutsättningarna blev bättre för aktörer utan egen scen. Det skulle i sin ge Stockholm större tillgång till kort- och långsiktiga klassiska, experimentella och utmanande scenkonstprojekt.

Idag äts oskäligt stora delar av kulturnämndens projekt- och verksamhetsbidrag upp av de bidragsberättigade aktörernas hyreskostnader.

Förvaltningens mångåriga insatser för att utveckla effektivt samnyttjande av lokaler visar att nya vägar nu måste prövas. Visst, förvaltningens strävanden om lokalsamordning välkomnas av många fria aktörer men ett antal aktörer saknar ännu möjlighet eller vilja till att organisera adekvat och gemensamt resursutnyttjande.

Ett öppet scenkonsthus kan vara en viktig väg för att erbjuder aktörerna lokalsamordning som ger större utväxling på beviljade kommunala bidrag.

Ett nytt scenkonsthus i Stockholm kommer att ge fler arbetslokaler och scenutrymmen för aktörer utan och med egen scen.

Ett nytt scenkonsthus i Stockholm i rätt organisationsform kan skapa och upprätthålla en rättssäker rågång mellan politik och scenkonst över tid. Förvaltningen anför  att ett fritt scenkonsthus ska planeras och drivas av det fria kulturlivet. I en sådan konstruktion riskeras att från start bygga in person- och kulturprotektionistiska låsningar som hämmar variation och nytänkande. Det behövs ett mer fristående organ än så. Eytt kommunalt scenkonsthus bör drivas som en egen fristående förvaltning med kulturnämnden, som kommunalt bolag eller i annan lämplig driftsform med ansvarsfördelning, resultatansvar och oberoende som anges i direktiven alternativt i bolagsordningen.

Se gärna mitt särskilda yttrande i denna fråga   vid kulturnämndens sammanträde 18 okt