Etiketter

, , , ,

Höstens budgetprocess sätter årets Almedalstal på prov. Alla partier talade i olika ordalag om samhällets offentliga skyddsnät som ska fånga upp de som har det allra sämst.

I en populistisk överbudspolitik vill alla höja de svagas livsbetingelser rakt av – det ser vi ofta prov på i valrörelsernas slutskede. De löftena är breda med trubbiga reformer utan effektiv träffsäkerhet.

I dagens Sverige är fattigpensionärers livsbetingelser varken mer eller mindre än en skandalös orättvisa – socialt och individuellt för de drabbade. Offren är osedvanligt lätt att identifiera. Och det finns ekonomiska underlag för att beräkna kostnaden för att lyfta de fattigaste av de fattiga pensionärerna till en anständigare nivå.

Berit Bölander, tidigare s-riksdagsledamot och nu ordförande i SKPF (som nu fusioneras med SPRF), skrev följande i sin medlemstidning Här&Nu:

”EU:s fattigdomsgräns går i Sverige 11 700:- kronor efter skatt – det skulle kosta statskassa ca 4,5 miljarder att lyfta ”fattigpensionärerna över den gränsen.
Socialdepartementet pekar ut 0,8 procent av fattigpensionärerna som ”förlorare”, det handlar om 14 797 personer som fått sina pensionsinkomster sänkta 2016. Att lyfta dessa förlorare till gruppen åtminstone fattigpensionärer skulle kosta 4,6 miljoner(!) kronor -Utropspris på en 2:a i innerstan.”

Partiledarnas profilering i årets Almedalsvecka tog fasta på Sverige i många tonarter. Konkret lyfte partiledarna flera frågor. Vi minns särskilt pensionärernas situation.

Höstens budgetprocess blir en tydlig värdemätare på partiernas prioriteringar i praktisk handling. Den stukade Löfven skulle kunna göra skillnad. Det är till stor del de hårt arbetande människorna som byggt upp Sverige som idag förvägras en anständig pension.

Höj skatten på spel dobbel.
Höj skatten på alkohol.
Höj skatten på tobak.

Använd de höjda skatteintäkterna för att lyfta de fattigaste av fattigpensionärer.

Det handlar om en folkhälsofrämjande skattejustering som skulle accepteras av unga och medelålders skattebetalare som unnar sina föräldrar och mor- och farföräldrar en värdig ålderdom i välfärdslandet Sverige.
-Ulf Lönnberg

>>>Se även
SPF-Seniorerna (9 juli): ”Det räcker i flera fall inte ens med 40 års arbete för en vettig pension”

Insändare i Allehanda (17 juni): ”svenska pensionärer jobbar längst men har lägst pension inom EU”