Etiketter

, ,

Den 23-årige mannen som dömts för våldtäkt, försök till våldtäkt och narkotikabrott ska tillbringa två år och tio månader i fängelse. Han ska betala 115 000 kronor till kvinnan som våldtagits och 31 700 kronor till den andra kvinnan som han försökt våldta.

Tingsrätten skriver i sin dom

Av Migrationsverkets yttrande framgår att det råder generellt verkställighetshinder till Eritrea. Även om XX nu döms till ett ganska långt fängelsestraff bedömer tingsrätten att det med hänsyn till det rådande generella verkställighetshindret saknas förutsättningar för utvisning.

I artikel 2 i FNs flyktingkonvention behandlas flyktingars skyldigheter:

Stipulerar nuvarande lagstiftning att verkställighetshinder om utvisning till/återförande övertrumfar fällande dom som fastställer också utvisning, blir konsekvensen att påföljderna för samma brott blir olika för olika personer – inte beroende på domens precisering av straffvärdet utan på varifrån den dömde kommer.

Att efterlysa större överensstämmelse mellan faktisk rättsskipning och medborgarnas rättsmedvetande förknippas oftast med allmänhetens förmodade krav på strängare straff.

Här handlar det inte om strängare straff.

Här handlar det om rättsskipning som ska tillämpas likvärdigt oavsett från vilket land han eller hon kommer. Att vara flykting från aldrig så svåra, livshotande och farliga levnadsförhållanden i sitt hemland till vilket det råder verkställighetshinder för återförande motiverar inte någon positiv särbehandling.

Bra om domslutet prövas i högre instans.

Önskvärt att politiker med rättspolitiskt fokus fördjupar sig i frågeställning och redovisar hur de förhåller sig till olika straffpåföljd för flyktingar beroende på vilka länder de kommer ifrån.

Frågeställning:
Om nuvarande praxis är den politiskt och juridiskt avsiktliga, vilka brott ska då rendera straffpåföljder som vägs mot verkställighetshinder för utvisning till hemlandet
_____________
Anm: Citerad artikel 2 ovan är en skärmdump från Ledarsidorna.se den 15/3 2016