Etiketter

, ,

Politiker har i alla tider – med olika förtecken – skapat sig lagrum för att styra kulturens uttryck i smått och stort.

Bildresultat för tv
Nu föreslår EU-kommissionen en kvotering (revidering av direktivet om audiovisuella medietjänster från 2010) för att säkerställa europeiskt producerat material på minst 50% i tv och 20% på on-demand-tjänster som exempelvis Netflix.

Motivet bakom förslaget bygger på oron för att europeisk kultur trängs undan framför allt av USA-producerat material. Det är sant att européernas tittarvanor inte har har huvudfokus på europeiska produktioner men kvoterat utbud är i sig inte kvalitetshöjande. Bättre då att länder med kulturpolitiska ambitioner främjar den egna produktionen och internationella samproduktioner inom konkurrenslagarnas ramar.

På detta reagerar Kulturminister Alice Bah Kuhnke lamt:
– Det är ett förslag som vi ska sätta i en svensk kontext. Jag är väldigt mån om det svenska innehållet.

Men för Alice Bah Kuhnke handlar det om mycket mer än ”det svenska innehållet”. Vi minns Miljöpartiets arbetsgrupp för ny kulturpolitik som lades på partistyrelsens bord i oktober 2015. MPs arbetsgrupp rubricerar sitt uppdrag: ”Kulturen – det fjärde välfärdsområdet” och förklarar ”För kulturpolitik är först och främst maktdelning”.

Förslagen leder mest mot en påfordrande kulturpolitisk konformism.

1
Det handlar om rätt etnisk grupp på rätt plats i kulturinstitutionerna. Det handlar om klassperspektiv som ett tvingande kriterium när kulturverksamheter ska utvärderas. Det handlar om sanktioner mot dem som inte klarar MP:s partipolitiserade kulturkrav.

2
Kulturinstitutionerna ska få särskild fortbildning i postkoloniala teorier och de ska upprätta detaljerade mångfaldsmål. Regionala kulturinstitutioner ska tvingas(!) ta emot gästspel vid sidan om den egna produktionen.

3
Även ekonomiska avtal mellan fria, offentliga och kreativa näringar ska regleras. Det kommer att underminera skyddet av immateriella rättigheter.

Människor ska själva få välja olika kulturupplevelser under livscykelns gång. Det är utifrån vardagens praktikaliteter och omvälvande upptäckter som vi i drömmar och visioner strävar bortom det sannolika, det möjliga och det okända. Det är i denna eviga process som våra erfarenheter, överväganden och beslut ständigt prövas.

Varken kvotering på EU-nivå, enligt ovan, eller nationell detaljstyrning enligt MP höjer per automatik kvaliteten och den främjar inte TV- och mediakonsumenternas frivilliga val.

Den danska kulturminsitern Bertel Haarder (Venstre) väljer anna väg
– Jag går in för en mer positivt orienterad lösning, som kan främja den europeiska film- och tv-produktionen, hellre än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbete och co- produktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa. (Så har han svart i ett mail till Altingets danska redaktion.)

Något för som den svenska S+MP-regeringen att studera närmare.