Etiketter

, , ,

Henrik Berggrens och Lars Trädgårdhs bok ”Är svensken människa?” publicerades första gången 2006 och är idag något av en klassiker. Med avstamp från den talade idag professor Lars Trädgårdh på Svenska Sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.

I mitt blogginlägg ”Åsiktskorridorerna leder fel” (25/2) skrev jag om forskarnas mätning av tillit i olika länder.

Professor Lars Trädgård breddade perspektiven och beskrev hur vi trots vår höga sociala tillit i Sverige ändå riskerar att går mot en tillitskris. Studier visar att tilliten i Sverige har varit stabil över tid och att den ännu ökar. Men på frågan om du tror att den sociala tilliten ökar eller minskar svarar bara 1,7 procent (!) att de tror att den ökar. Det faktum att en förkrossande majoritet tror att det går neråt kan i sig underminera tilliten drastiskt och på ganska kort tid. Hans grafer visade en stabil och svagt ökande trend i Norden medan det redan från en lägre nivå i Västeuropa och än lägre i Sydeuropa pekar neråt. Lars Trädgårdh reser frågan om vad den utveckling leder på 20 – 30 års sikt.

Han beskriver att vi Sverige redan hotas av en tillitskris genom
permanent arbetslöshet
ekonomisk ojämlikhet
invandringens mångfald
segregerade skolor och bostäder
avskaffad värnplikt
pluraliserad skola
uppspaltad mediavärld

Han varnade särskilt för effekterna av de tre sista omständigheterna.

Värnplikten förde samman unga män som från olika livsvillkor, omständigheter och bakgrund just i det skedet i livet då människan formas. Oavsett klasstillhörighet och politiska referenser lades ändå grunden till en gemensam värderingsgrund och en någorlunda likartad definition av samhällsplikt och -ansvar.

Trädgårdh påminner om att avskaffad värnplikt inleddes under Ingvar Carlssons tid och att han sägs bittert ångra det. Tre faktorer som drev fram den utveckling var Facket som genom nedläggning såg möjlighet till nya/fler välavlönade arbetstillfällen samt senare av statsfinansiella skäl under Fredrik Reinfeldts ledning. En annan faktor var vår naivitet om en säker och fredlig värld med murens fall 1989 och ett fredligt Ryssland. Det tredje var tidens individualistiska strömningar om den unga generationens rätt och möjlighet att förverkliga sig själva, alltså en ”kravlöshet” som urholkar medborgarskapets betydelse.

Den pluraliserade skolan – här pekar Trädgårdh på för- och småskolan – skapar inte längre en likvärdig och gemensam grundsyn från unga år på samhället. Han har inget emot privatiserade skolor på mellan- och högstadiet och han skulle gärna se privatiserade universitet men slår fast att för de yngsta vore en sammanhållen skola att föredra.

Den uppspaltade mediavärlden gör att allt fler väljer sina egna nyheter, sena egna samtalsfora, sin egen faktainsamling som stämmer överens med den egna uppfattningen till förfång för öppenhet och tolerans. Skolan och det allmänna tidningsläsande skapa på 1800-talet gemensamt språk (1850 talade 50% av befolkningen franska i Frankrike).

Tänkvärda ingångsvärden för den politiker som vill återinföra värnplikt (i modern form), rigga en kvalitativt bra och likvärdig konkurrensutsatt skola för våra yngsta och som vill skapa optimala förutsättningar för en public service med högt förtroende hos medborgarna.

Att upprätthålla social tillit på vår höga nivå kräver de många människornas kunskap och engagemang – och utöver det också praktiskt politiskt arbete.