Även om många med fog ifrågasätter om det kommunalekonomiska utjämningssystemet ryms inom det kommunala självstyret råder det politisk enighet om att upprätthålla ett skatteutjämningssystem som omfördelar pengar mellan kommunerna.

Det är därför välkommet att Erik Slottner, gruppledare för KD i Stockholms stadshus, och Ella Bohlin, gruppledare för KD i Stockholms läns landsting, problematiserar hur systemet är utformat och vilka praktiska effekter det ger. (SvD-Debatt 22/7)

På det har många reagerat till försvar för det nuvarande systemet.Ett återkommande argument är att systemet inte hämmar(!) tillväxten. Men om systemet inte främjar den tillväxt som kämpande kommuner med stagnerad eller krympande befolkning behöver borde det stämma till försvararnas eftertanke.

Med den världsomspännande urbaniseringen bor nu fler människor i städer än på landsbygderna. Urbaniseringen går nu snabbast i tredje världen. I Sverige – där de flesta också bor i städerna – flyttade faktiskt år 2014 några fler personer från Stockholm till landsorten än tvärtom. Ingenting är statiskt.

Ett svenskt, adekvat kommunalekonomiskt utjämningssystem måste fokusera på annat än de domedagsprofetior som flyttlasspolitiken på 1960-talet genererade. Då tycktes en utarmad landsbygd vara den enda oundvikliga konsekvensen.

Idag skapar teknikutvecklingen allt större geografisk frihet när det gäller förvärvsliv, företagande och studier. Vi har arbetsplatser och fritidsboende på allt längre pendelavstånd från storstadskärnorna. Turist- och rekreationsindustrin och de kulturella näringarna främjar tillsammans progressiv, rural utveckling och tillväxt. Det skapas därmed nya komplement till den nationella tillväxtmotor som Stockholm utgör.

Men regeringen har inget annat i beredskap än att genomföra det förslag som den senaste parlamentariska utredningen föreslog (Dir. 2008:110 Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning). Det ändrade Alliansen genom att kompensera de kommuner som har allra högst medelskattekraft i landet med ytterligare en miljard kronor i statsbidrag.

Ingen har dock kunnat visa att det funnits ett direkt samband mellan ”moderatmiljarden” och tillväxt, skriver Mats Edman, chefred på Dagens Samhälle (22/1)Han menar att argumenten mot utjämningssystemet är både känslomässiga och rationella.

Flera studier visar att utjämningssystemet inte påverkar tillväxten – varken negativt eller positiv(?). Må så vara men faktum kvarstår att det kommunala utjämningssystemet är och tycks förbli reaktivt – inte proaktivt. Med regerings ändringsförslag är de stora vinnarna Göteborg och Malmö. Förändringarna ger dem ytterligare 600 miljoner kronor i utjämningssystemet jämfört med 2013.

Pengarna utgår utan krav på reformer eller motprestationer till kommuner som i grunden har goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men där rödgröna majoriteter sedan länge valt andra prioriteringar än goda intäkter och adekvat strukturutveckling.

Med dagens kommunala utjämningssystem tilldelas behöriga kommuner resurser på tre grunder; inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag. Det är ett kompensationsinriktat system utan direktkoppling till incitament för att effektivisera och långsiktigt utveckla tillväxt för att stå på egna ben.

Välfärdsstatens landsortsbor ser sig knappast längre som passiva offerkoftor med enda förhoppning om att ”hela Sverige ska leva”. Kommunalt utjämningsbidrag med sikte på strukturinvesteringar för kommunikation, boende och förvärvsarbete skulle öka systemets legitimitet hos hela befolkningen. Det skulle heller inte, rätt utformat, störa den sunda marknadsekonomins grundvalar.

Vi behöver ett Kommunalt Utjämningssystem 2.0. Det handlar både om att garantera medborgare grundläggande samhällsfunktioner och stimulera utveckling och tillväxt där förutsättningarna behöver stärkas som allra mest. Det kräver en modernisering av det kommunala självstyret med utrymme för materiellt proaktiva utjämningsbidrag som kräver och stimulerar utveckling. Så länge studier visar att utjämningsbidragen varken påverkar tillväxten positivt eller negativt behöver den reformeras.