Etiketter

, , ,

KDU:s förbundsstämma har beslutat att bekämpa DÖ. Linjen kraftigt motstånd vann, skrev omvalda ordföranden Sara Skyttedal på Twitter.

Det vittnar om unga kristdemokraters sunda syn på demokratiska grundvärderingar och en oppositions praktiska ansvarstagande i ett svårt parlamentariskt läge.

Anna Kinberg Batra (m) villkorar nu sitt stöd för DÖ och lovar att fälla regeringen om den inte följer riksdagsmajoritetens tillkännagivanden. Kanske mer ett resultat av hårt internt medlemstryck än genuint ledarskap – men det förtar inte de goda konsekvenserna av hennes u-sväng.

Framtiden kommer att visa att två avgörande spikar nu satts i decemberöverenskommelsens bräckliga kista.

DÖ bidrar till att SD i den senaste opinionsmätningen har 14,7 procents väljarstöd. Göran Eriksson (SvD 17/5) påminner träffsäkert i sin analys om att ”i dokumentet som beskriver decemberöverenskommelsen är ett av de viktigaste motiven inte redovisat: att isolera Sverigedemokraterna politiskt – ingen skrev överenskommelsen för att göra Jimmie Åkesson till vinnare i valet 2018”

Det är utan DÖ och med borgerlig politik som Alliansen ska mobiliseras med nya ingångsvärden inför nästa val.

De som ännu försvarar DÖ som det minst dåliga för Sverige säger sig vilja ha svar på frågan – vad är alternativet?

Svaret är att regeringen och något eller några av allianspartierna redan i december 2014 skulle ha påtagit sig den ansvarsfulla och opinionsmässigt kostsamma uppgiften att medverka till överenskommelser i enskilda sakfrågor. Istället lade sig Alliansen platt genom decemberöverenskommelsen.

Slutsatsen, som ibland anförs, att det två enda alternativ som finns är att Alliansen samarbetar om hela budgeten med Sverigedemokraterna eller om hela budgeten med Socialdemokraterna är att förenkla frågeställningen.

I och med DÖ fick väljarna inte chansen att värdera sina respektive partiledningars prioriteringar, avvägningar och statsmannaskap. De är just de parametrarna som kan öka väljarnas förväntningar på Alliansens återmobilisering med nya ingångsvärden när valet närmar sig.

Klyftan mellan politiker och väljare är oroande. I senaste United Mind-mätningen anser 50,8% mot 27% att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Detta i en tid med olagliga bosättningar, ökat tiggeri och brister i asylmottagandet. Samtidigt drabbas vi nästintill dagligen av den eftersatta fysiska infrastruktur som hämmar BNP och hotar näringslivets avkastning till en uthållig välfärd. I en sådan situation kan populister alltför lätt locka till sig missnöjesröster.

Borgerliga väljares motstånd mot DÖ har ökat. ”Sverigetycker”-mätningen 25/4 visade att 97,0% av KD-sympatisörerna tycker att DÖ är dålig för Sverige, siffrorna för (m) är 55,0%, för (fp) 39,4% och för (c) 38,0%.

Tid nu för Allianspartierna att på sina respektive ideologiska grunder formulera en reformerad och rättssäker invandringspolitik. Det handlar om att kväsa populism och återupprätta väljarnas tillit till politikens möjligheter och Alliansledarna själva.

Löften om politiskt utvecklingsarbete kan inte ersätta en verkningsfull oppositionspolitik.

>>> Se gärna också Decemberöverenskommelsen närmare upplösning – mer detaljinfo på samma tema