Bra med konkret äldreomsorgssamarbete mellan landsting och kommun – det är där lösningen ligger.

Bakgrunden beskrivs rätt väl i ”Framtidens äldreomsorg” (Enköpings kommuns bilaga i dagens Svd). Jag saxar ur innehållet: — ”Sedan 1992 har kommunen ansvar för omvårdnad och service till äldre, medan hälso- och sjukvård axlas av landstinget. Många är de sjuka äldre som behöver stöd från båda. Men där vårdtagaren förväntar sig ett sammanhållet, konsekvent stöd kan det finnas motsättningar mellan kommun och landsting, motsättningar som gäller mitt och ditt, gränser och avtal. Under tiden skapas onödigt dubbelarbete och individen hamnar i kläm. I framtiden måste kommuner och landsting skapa konkret samarbete inom främst äldreomsorgen”

Mårten Lagergren, docent och forskningsledare vid Äldrecentrum, framhåller att det är mest relevant att se till funktionsförmågan hos äldre, eftersom det är den som avgör om man har behov av vård och omsorg. Han säger:
– All utveckling kommer att ställas på sin spets. Vi står inför utmaningar, det är helt klart. Det kommer att framtvinga nya lösningar.

Därför har man skapat en Närvårdavdelning, den ligger på Enköpings lasarett. Den konkreta samordningen innefattar ”en rehabiliterande enhet,en geriatrisk enhet, en enhet för vård i livets slutskede (palliativ vård).”

”Anne Johansson på närvårdsavdelningen: – En framgångsfaktor är att vi har en vana av att samverka i vår länsdel. Det har gjort att vi har lärt känna varandra. För även om det är viktigt med avtal och fasta mötesformer så är det de informella kontakterna som skapar samverkan i vardagen.”

MIN KOMMENTAR:
Vi vet genom många undersökningar att de som har egen erfarnhet av vård och omsrog och anhöriga till berörda vårdtagare är mycket mer postiva till service, bemötande och verksamhetsernas innehåll och kvalitet än vad massmedia ofta ger sken av och som många av de som inte har ega direkta eller inderekta erfarenheter ger uttryck för. Det förminskar inte problemen för dem som faktiskt drabbas av brister och misstag (som mestadels går att härleda till verksamhetsledningarnas kompetens). Dessa offers lidande om umbäranden ska ha all nödvändig fokus med uthålligt förbättringsarbete. Men, som jag som lekman ser på saken, skulle det räcka långt med större politisk fokus på uppföljning och hos förvaltningsledningarna större respekt för verksamhetens syfte – särskilt i de fall brister påvisats.

Närvårdsavdelningen i Enköping är gott samordningsexempel som jag hoppas ska inspirera politiker och förvaltningar att anamma konkreta samordningsformer inom ramarna för nuvarande organisations- och regelramar. Enköpings kommuns inforamtionsskrift ”Framtidens äldreomsorg” finn på
http://www.enkopingsalutogent.se/_project/_media/_doc/framtidens-aldreomsorg-enkoping_bilaga-svd.pdf