700 000 fattigpensionärerna är min prioritet när det gäller att ekonomiskt lyfta de mest utsatta.
Den frågan aktualiseras ännu en gång nu när det står klart att inkomstskillnaderna i OECD-området ökar allra snabbast i Sverige. Enligt en ny SIFO-undersökning är inkomstklyfta i Sverige större än de flesta vill ha. 70 procent tycker att inkomstskillnaderna ska minska. 25% – en fjärdedel – tycker att inkomstskillnaderna ska förbli som de är i dag.
Markus Jäntti, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, säger att man brukar förklara det med att ”vi startar från en låg nivå” men det är bara delvis sant. De övriga nordiska länderna hade också låg nivå men i Sverige har skillnaderna ökat mer än hos våra grannar.
För oss som bejakar den sunda marknadsekonomin som den uthålliga välfärdens resurs är det naturligt att utgå ifrån att det är fattigdomen – och inte rikedomen – som ska bekämpas.
Många hävdar att det är lättare att göra en klassresa i Sverige än i USA eftersom klyftorna är mindre i Sverige. En företagare jag talade med hävdade att konsumtion och tillväxt i USA skulle öka mer om man där omfördelar två miljarder dollar till de som lever på två dollar per dag så att de berörda istället har tre dollar om dagen. Mot det står uppfattningen att rikas investeringar och konsumtion sipprar ner till de allra fattigaste i form av ökad köpkraft för dessa.
För mig framstår det som mest motiverat att använda en del av tillväxten till att lyfta de allra fattigaste. I Sverige handlar det just nu om ca 700 000 s k fattigpensionärer som inte bara är de fattigaste utan också tillhör dem som halkat efter – som pensionärer i Sverige gör idag – på grund av att pensionerna minskar och att vi tar ut högre skatt på pension än på lön – vilket inte görs i länder jämförbara med Sverige.
Anm:
”De rödgröna har alltid anklagat regeringen för att medvetet öka klyftorna i samhället å det vådligaste. Enligt Finanspolitiska rådet har jobbskatteavdraget förvisso ökat hushållens snittinkomst. Men Ginikoefficienten, ett vanligt mått på ojämlikhet, har ”inte förändrats nämnvärt” sedan 2006.” ur dagens DN-ledare
Fortfarande gäller att det är fattigdomen, inte rikedomen, som ska bekämpas. Att så många som 700 000 människor, samtliga pensionärer, är skamligt fattiga är en olycka för Sverige. Detta måste bekämpas . Börja med det självklara, att ta bort ”straffskatten” för pensionärer. Nästan alla yngre som jag talat med om detta tror knappt på att de har lägre skatt bara för att de ännu inte är pensionärer.
Exakt – här handlar det inte om att väljarmajoriteten är ogin. Men detta faktum är relativt okänt därför blir det inget tryck i frågan. Här har är vi många inom alliansen som bör informera mera.