Etiketter

, ,

KULTURPOLITIK — som jag ser det…

Människan är i grunden en kreativ varelse. Kulturen har ett egenvärde.

Fri kultur kultur skapar utrymme för visionära, orädda och kritiska människor. Målinriktad kulturpolitik ska skapa utrymme för visionära, orädda och kritiskt tänkande människor. Fri kultur och rättmätlig kulturpolitik är förutsättningar för tolerans och empati i vardagen.

För att förstå oss själva och vår omvärld – såväl i det som är oss bekant som i  det som ännu är oss främmande – vägleds vi genom tidens olika kultur- och konstuttryck.

Människor väljer olika kulturupplevelser under livets gång. Det är utifrån vardagens praktikaliteter och omvälvande upptäckter som vi i drömmar och visioner strävar bortom det sannolika, det möjliga och det okända. Det är i denna eviga process som våra erfarenheter, överväganden och beslut ständigt prövas.

Om marknadskraften var kulturens enväldige domare skulle många människor aldrig komma i kontakt med de kulturyttringar som efter hand skänkt dem personlig utveckling och – till och med – en del av meningen i livet. Det gäller från barnets första kulturmöten till den professionella elitens kulturgärning.

Politiker ska inte lägga sig i kulturutövarnas uttrycksformer, analyser och samhällspåverkan. Men kulturpolitiker ska som individer och partipolitiska företrädare formulera de värderingar och de bildningsideal som de vill främjas. Bristande orientering om allas vår kulturhistoria och allas vår vaga vision om framtiden över generationsgränserna skapar grogrund för sociala spänningar.

Målmedveten och ansvarsfull kulturpolitik är – enligt min mening – en grundläggande förutsättning för samhällsbyggets värdeladdade och långsiktiga visioner.

Målmedveten kulturpolitik ska – enligt min mening – främja erfarenhetsbaserade och experimentella konstnärliga uttryck.

Ett hållbart bildningsideal skänker människor ett rikare liv och främjar öppen och frimodig nyfikenhet som i sin tur motverkar rädsla och fördomar mot det som upplevs som främmande och annorlunda.

”Det beror i hög grad på politikerna vilka sociala krafter de frigör och vilka de undertrycker, om de söker stöd hos det bästa som finns hos varje medborgare eller hos det sämsta”, skrev Václav Havel sin bok Sommartankar.

XXX