Öppet brev till kommunalrådet Marie Wilén
Den 5 oktober 2013
Melker Nordgren, 99 år, bor i Heby. Han har mycket svårt att gå. Han vill in på äldreboendet. Det får han inte. Heby kommun har istället erbjudit honom en toaletthink i vardagsrummet. Melker Norgrens familj har vid två tillfällen överklagat kommunens beslut till förvaltningsrätten, men fått nej båda gångerna.
Melker Nordgren har dessvärre många olycksbröder och olyckssystrar runt om i landet. Kommunerna styr sina egna regelverk men de har rätt att göra generella, generösare bedömningar än lagens tvång. Det vet alla kommunpolitiker. Att de usla förhållandena tillåts bestå beror naturligtvis på de oundvikliga utgiftshöjningar som skulle bli följden av bättre omsorg om de äldre.
De rigida reglerna har kommuntjänstemännen i Heby tolkat rätt men ändå blir det fel. Melker Nordgren lämnas i sticket.
Statistik visar att skador – oftast fallolyckor – ledde i Sverige år 2011 till att nästan sju personer dog och 200 lades in på sjukhus varje dag. 65-plussarna är överrepresenterade. De flesta fallolyckor bland äldre sker inomhus och den typiska fallolyckan inträffar på vägen mellan sängen och toaletten och vid av- och påklädning. Melker Nordgren har fallit två gånger, i februari i år låg han på sjukhus i tre veckor.
Humana, etiska och medicinskt starka skäl talar för att en av de enskilt mest angelägna åtgärderna är att förebygga fallolyckor bland äldre.
Även ekonomiska kalkyler talar för det. Enligt Folkhälsoinstitutet (2009) beräknas kostnaderna för fallolyckor till 14 miljarder kronor – nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i livskvalitetsförsämringskostnader. Det behövs effektiva och förebyggande åtgärder här och nu. Folkhälsoinstitutet beräknar att dessa kostnader ökar till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om nuvarande utveckling tillåts fortsätta.
Kommuner kan dock inte fullt ut tillgodogöra sig de ekonomiska besparingar som kommunalt finansierat förebyggande arbete mot fallolyckor genererar. Det står helt klart att äldreomsorgen kräver generösare regler och nya finansieringssystem. Det kan inte lösas isolerat på den kommunala beslutsnivån. Inför valet 2014 behöver vi väljare få partiernas och riksdagskandidaternas besked om reformförslag som i första hand gäller framtida finansieringssystem.
Måttet är nu rågat. Det var Heby som fick bägaren att rinna över, men det kunde ha varit någon annan kommun. Politiskt ansvarstagande kan aldrig outsourcas varken till kommunala tjänstemän eller utförare oavsett om de är offentliga eller privata. Det gäller lokalt, regionalt och nationellt.
I väntan på nödvändiga systemförändringar kan Heby (och i andra kommuner?) införa en riktålder för äldreboende utan biståndsbedömning. Inför en Kod Melker som innebär att alla som fyllt 80 år och som vill få bo på kommunens äldreboende utan biståndsbeslut. På det viset skulle Heby bespara sig svåra biståndsbedömningar. Och förutom preventionen mot olika skador skulle berörda 80-plussare slippa ansträngande och uppslitande överklaganden på ålderns höst.
Om kommunskattebetalarna i Heby ger kommunalrådet Marie Wilén sitt stöd för en sådan åtgärd återstår att se. Men redan nu Marie Wilén ge sina väljare ett vägledande svar.
Detta skriver jag i eget namn utan att ha hunnit förankra i Kristdemokraternas Seniorförbund där jag är ledamot. Jag kommer att driva frågan där och i andra kanaler. Jag har inga externa partipolitiska uppdrag, bara tre partiinterna uppdrag varav min plats i Seniorförbundet är ett.
Stockholm som ovan
Ulf Lönnberg
Du har helt rätt, Ulf Lönnberg. Jag 77 år gammal och klarar mig själv, så jag är väl i en priviligierad grupp. Men – man vet inte när hjälpbehovet kan uppenbara sig. Ibland kan jag inte låta bli att undra över, att folk, som jobbat hela livet och betalt sina skatter, om de får tillgodo mer pengar ur kassakistan än dem, som kommer hit och inte bidragit med en krona till nämnda kista. Flyktingar ? Då kan jag inte låta bli att tänka på, vad jag hörde en finnländare sade i radion: ”Fly, när ryssen kom ?? Hur skulle det sett ut” !
I vårt hemland verkar det bero mest v e m som skall ha pengarna – i vissa fall finns tydligen inga gränser …
Jag tycker att det är skrämmande att människor kan sätta sig över andra människor och t.ex. avgöra vad den kan och inte kan. Ingen vet någonting om någon annan! De flesta vill väl bo hemma och sköta sig själva och helst dö hemma? När man sedan kommit till insikten att man inte klarar det längre och t o m kan tänka mig att köpa sig en äldreomsorgsplats, hur är det då möjligt att det finns någon som kan förhindra det. Har vi förlorat förmågan att lyssna? Har vi hamnat helt utanför mänskligt beteende?
I Helsingborgs Dagblad finns idag, 131007, en intressant artikel, som handlar om en 91-åring som fick rätt mot kommunen. Hans anhöriga hjälpte honom att överklaga, först till förvaltningsrätten som gick på kommunens linje och sen vidare till kammarrätten. Den gamle hör och ser dåligt och känner inte igen de personer som kommer från hemtjänsten och det skapar otrygghet. Han känner igen anhöriga på rösten, men med flera nya olika personer från hemtjänsten blir det svårt.
Kammarrätten hänvisar till en prejudicerande dom från 2007. Där sägs att en kombination av hög ålder, viss fysisk svaghet och känsla av otrygghet kan göra att hemtjänst inte räcker för att skapa en skälig levnadsnivå. Inte minst upplevelsen av otrygghet gör att 91-åringen ska erbjudas plats i ett boende enligt kammarrätten.
– Det är ju inte så att vi brukar brukar förvägra någon plats. Men den som kommer till särskilt boende blir knappast piggare av det. Det är ingen uppmuntrande miljö. Kanske är det lämpligt att komma till ett trygghetsboende, säger Richard Lundberg, vård- och omsorgsnämndens ordförande.
I trygghetsboende erbjuds dock varken vård eller personal dygnet runt. Där finns en trygghetsvärd som kan ge viss service.
ja så är och blir verkligheten för dem som inte i tid anpassar sin egna villa till sitt åldrande : Är du själv i den situationen se över ditt boende redan nu ! Babs hemsyster
Vad menar du med att anpassa sin villa i tid? Vem sjutton tänker så då man är ung och frisk? Vi har jobbat och betalat skatt i arbetsför ålder. Det är inhumant som det är i dag. Tag till ex. att kommunen handlar för dig och det är ju bra, men du får betala dina matvaror i förskott och man måste handla i en dyr affär för att kommunen tjänar, några kronor på det och kanske en duktig politiker kan slå sig för bröstet och säga hurra vad bra jag är. Han,hon blir också äldre. Men dom kanske har en s.k. gräddfil på ålderns höst. Hoppas på nytt styre nästa år, gör Else Ahlsen.
Jag har nyss fyllt 81 år och bor hemma. Jag är änka och får klara mig själv så gott det går, mina anhöriga hjälper när dom kan.Men dom har ju jobb att sköta också, och skatt att betala! Jag har svår artros som har resulterat i många operationer, Föll nerför mina stentrappor i våras bröt benet på två ställen, som värker än i dag. Hemtjänsten är så dyr så jag klarar inte av det ekonomiskt med en dålig pension. jag kämpar varje dag för att klara mig. Är detta välfärdsstaten Sverige i dag? Allt blir bara sämre för oss äldre.Och det blir ju alla om dom får leva! Else Ahlsén
Det är klart att vi vill att vi äldre ska ha det bra.. Men hur ser ni på att Sverige och ännu ett land satsar mest på äldreomsorg i världen samt har världens högsta skatter? Och vi blir alltfler äldre och lever allt längre, vilket förstås är positivt. Men enligt bland andra Expressens politiska redaktör så är det vi ser nu bara början på en stor ökning av resursbehov för äldre/gamla. Vill tillägga att jag bara sett bra omvårdnad av mina nu avlidna anhöriga inom äldreomsorgen i Västerås. Kanske vi ska framhålla att vi anses bäst i världen på äldreomsorg av oberoende internationellt organ, presenterades nyligen i media. Låt oss inte bara måla en svart bild utan även se det som är bra/f.d. lärare och 40-talist
Jag håller helt med dig, frågan ska diskuteras nyanserat och sakligt. Så här skrev jag i min senaste artikel ”Att äldreboenden fungerar bra för de allra flesta ger inte politiker rätt att mörka eller skjuta ifrån sig eget politiska ansvar när missförhållanden uppdagas eller regelverken tvingar fram dåliga beslut.” hela artikeln finns på http://sourze.se/2013/10/09/attestupan–en-seglivad-och-hotfull-myt__90504
Tittade på debatt i kväll på 1an. Man blir mörkredd när man ser hur äldre blir behandlade. Och det ser svart ut i framtiden. Heder åt Solveig Ternström, hon sade sanningens ord. Det värsta är att politikerna som inte är purunga, ser ut som detta inte gäller dom själva. Blir du gammal och behöver hjälp,så spelar det inte någon roll längre vilken roll du har haft i ditt liv, om du inte har en massa pengar som kan tala för dig.