Scenkonsthus och rättvisa kulturbidrag i Stockholm i KDs skuggbudget för 2018

Etiketter

, , ,

För stockholmarna är offentligt och privat finansierad kultur lika viktiga. Nu behövs systemförändringar för balans och effektivitet för morgondagens kulturliv. Efter snart fyra år med (S+MP+V+FI)-styre ska kulturpolitisk vänskapskorruption brytas för rättvisare bidrag och en ny kulturpolitisk infrastruktur.

1 Kulturcheferna ska byta jobb vart 6:e år
Principen om armlängds avstånd mellan kulturen och politiken ska stärkas genom att chefer som beviljar kommunala bidrag inom kultur- och föreningsverksamhet i fortsättningen är tjänsteförordnade på sex år. Det ska också gälla för chefer inom de kommunala musei-, biblioteks- och teaterverksamheterna. Det kommer att vitalisera kulturpolitikens utfall och minska risken för att vissa experimentella konstyttringar och nya trender fastnar i förvaltningarnas cementerande mönster samtidigt som olika chefers preferenser och ledaregenskaper nyttjas över tid.

2 Stockholm behöver ett scenkonsthus
Projekt- och verksamhetsbidrag till teatergrupper utan egen scen trängs undan av bidrag till grupper med egen scen, vars hyreskostnader ofta tär på ekonomin för konstnärlig utveckling och produktion. Stockholm ska, som huvudstäder, ha ett Scenkonsthus får såväl bidragsfinansierade som självfinansierande aktörer utan egen scen. Låt oss först pröva konceptet kan inrymmas i någon befintlig anläggning. Därigenom kommer större andel av Stockholms kulturbidrag i högre grad kulturens kärnverksamhet till del.

3 Inga politiska kvalitetskriterier
Kulturbidragen ska fördelas på kulturpolitiskt sakliga grunder. Vi ska omarbeta de s.k. kvalitetskriterier som (S+MP+V+V)styret infört. I de vägs sökandes kompetens, tidigare konstnärliga produktion och administrativa kapacitet. Risken för att bidrag används som politiskt styrmedel för att hindra eller stödja kulturyttringar med särskild politisk agenda måste elimineras. Ekonomisk redovisning av bidragen ska skärpas och ekonomiska stimulansprogram ska kopplas till bidragsvillkoren.

4 Rättvisare bidragsfördelning
Snedfördelningen av kulturbidragen har sin grund i 2015-års skandalösa beslut då (S+MP+V+FI)-styret gav totalt 1,4 miljoner kronor över två år till ”Fria Teatern” – utan att någon särskild ansökan hade inkommit! Med kulturbidragen ska politiker varken favorisera gunstlingar eller stoppa utmaningar. Offentligt ekonomiskt stöd ska endast ges till organisationer som är demokratiska och som bygger på principerna om alla människors lika värde.

5 Kulturskolan ska nå fler
Kristdemokraterna verkar för att fler barn och unga ska få plats i kulturskolan. Den ska omfamna mångkulturella miljöer och särskilt locka barn och ungdomar i ytterstadsstadsdelar. (S+MP+V+FI)-styrets sänkning av avgiften till kulturskolan lockade inga nya grupper, oavsett föräldrarnas inkomst. KD-Stockholm sänker i sin skuggbudget kommunalskatten mest av alla med 45 öre. För hushåll med två personer som tjänar medellönen i Stockholm, 36 600 kr/mån, blir det en skattesänkning med nästan 4000 kr/år.

6 Återinför entréavgifterna
Gratis inträde till stadens museer drabbar privata museer som nu har färre besökare, vilket strider mot målet att kulturen ska nå fler. Entréavgifterna till stadens museer ska återinföras till gagn för stärkt ekonomi både för staden och de privata museerna.

Rättvisare bidrag, effektivare nyttjandegrad av bidragen – bl a genom ett scenkonsthus – och en tidsanpassad förvaltning för målmedvetna chefer är vägen framåt för det kulturutbud som Stockholms stad är med och finansierar.

Hela budgeten finns på

http://www.mynewsdesk.com/se/kristdemokraterna_i_stadshuset/pressreleases/kristdemokraternas-skuggbudget-foer-stockholm-2018-frihet-trygghet-och-ansvar-2228151

Ulf Lönnberg
Kristdemokraternas gruppledare i Kulturnämnden i Stockholm

Träskor i datorn hjälper inte

Etiketter

, ,

LÄSVÄRD SPANING FÖR FRAMTIDSNYFIKNA 2: ”Men när jobb rationaliseras bort kommer ofta nya —automatisering kan skapa en tillväxt på 1,3 procent per år och en nettotillväxt av jobben med 100 000 arbetstillfällen.—Sedan tycker jag inte vi behöver acceptera att nya tjänster som Google, Uber och Airbnb främsta konkurrensmedel är skatteflykt.”
https://www.jajja.com/jajja-magazine/traskor-datorn-hjalper-inte/?utm_source=jajja-magazine&utm_medium=email&utm_content=24-2017

Axel Johnson-gruppen vill ta blockkedjan till fruktdisken

Etiketter

, ,

LÄSVÄRD SPANING FÖR FRAMTIDSNYFIKNA 3:
Axel Johnson-gruppen vill ta blockkedjan till fruktdisken

Ett område där Axfoundation ser stor potential för blockkedjeteknik är spårning av bulkvaror, till exempel för att säkerställa att mängden ekologiskt ris som är uppköpt i första led motsvarar den volym som faktiskt säljs.

”Utöver fläsk i Kina har IBM och Walmart även använt sig av blockkedjeteknik till att spåra mango som skalats, delats och paketerats i USA och Mexiko. ”Med den traditionella metoden tar det omkring 5-7 dagar att gå igenom alla transaktioner och spåra vilken gård en mango kommer från. Med vårt system scannar du streckkoden, trycker på en knapp och på 2,2 sekunder kan du spåra hela mangons historia till vilken gård den ursprungligen kom från.”

 

”Går det att skilja religion från politik?” – Nja, Jo!

Etiketter

, , , ,

Ända fram till 1800-talet fanns i det lutherska västerlandet – och hos oss i Sverige – inga begrepp för världsreligionerna vid sidan om kristendomen. Som kolonialmakt fäste Storbritannien särskilda religiösa beteckningar på icke-kristna folk med olika existentiella riktningar vartefter de mötte dem: buddhister, hinduister mm.

I Sverige fick vi religionsfrihet först 1951 och 2000 skildes staten och kyrkan men kyrkan är fortfarande kringskuren av staten genom Lagen om Svenska kyrkan (1998:1591).

Vår religionsfrihet gäller alla utom kungen som ska bekänna sig till evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrift från 1593.

Vid Katharinastiftelsens estradsamtal (18/10) ”Går det att skilja religion från politik?” diskuterade Bengt Kristensson Uggla, Susanne Wigorts-Yngvesson och Eskil Franck den frågan med Mats Svegfors som penetrerat frågan i en rapport med tjugo djupintervjuer, bl a med tunga företrädare för de politiska partierna. Länk till Mats Svegfors´ rapport.

Samtalet kretsade inledningsvis kring vår svenska, udda och valhänta syn på vår och andra nationaliteters förhållande till religionen. De svenska politikernas ideologiskt och existentiellt svaga klangbottnar utarmar politiken från nödvändiga värderingar inför politiska reformer och systemförändringar. Många politiker har fastnat i förvaltning av statsapparaten istället för att vidareutveckla samhället för framtiden.

Brister i politikernas klangbottnar orsakar, enligt Susanne Wigorts-Yngvesson, brist på passion i det politiska uppdraget. Det tär i sin tur på det politiska modet att kritiskt analysera det bestående och driva på ett förnyande reformarbete.

Estradsamtalets premiss var att vi trots kristendomens plats i samhället ända in på 1950-talet tappat bort kristna värderingar som referens och kompass.

Invandrade politiker med osvenskt stark förankring i sin religion – kristendom, islam eller annan världsreligion – är ännu rätt få. Vi kan dock notera allt fler muslimer, främst inom Miljöpartiet och i mindre mån i övriga partier på båda sidor om blockgränsen. Om de har ett nära förhållande till sin religion kan det vara en indikation på att vi i Sverige kommer att möta fler passionerade politiker, om än inte de kristna som Susanne Wigorts-Yngvesson och estradsamtalets arrangör ser som politikens bristvara.

Bengt Kristensson Uggla gav en resumé över Luthers sekulariserande gärning i det att Luther protesterade mot påveväldet och accepterade/förordade världsliga maktutövare över olika samhällsfunktioner. För Luther handlade det om att befria kristna religionsutövare från missledande och påvligt maktfullkomliga påbud. Men i Sverige, flera hundra år senare, kom sekulariseringen ta sig egna och extremt långtgående uttryck.

Bengt Kristensson Uggla menade att pendeln behöver svänga tillbaka något: sekulariseringen bör motverkas av en nutida sakralisering.

Att han uttalade detta reservationslöst beror ju på samförståndet med arrangör och publik att kvällens rubrik egentligen ställer frågan: ”Gå det att skilja politik och religion [= i detta fall kristendomen] åt?”

Rubriken till trots hade några minuters problematisering kring konsekvenserna av möjligheten att andra religioner också kan göra anspråk på att sakralisera svensk politik. Ett i Sverige nytt ”politiskt icke-konfessionellt parti byggt på muslimska traditioner” är ingen omöjlighet.

Det skulle också bidra till ökad passion bland politiker – på gott och ont. Intellektuellt hederliga värdebaserade debatter ska välkomnas men utrymme och grogrund för fundamentalister – oavsett religionstillhörighet – ska bekämpas. På den punkten har alla partier att ta sitt ansvar.

Eskil Franck påminde med eftertryck hur vi ska upprätthålla och försvara tre nivåer:

>Privata personer som i sina vardag må ha religiösa referenser och livsmönster (mer än 50% av svenska folket tror på ”nå’ t”.)

>Politiker som i sin gärning må inspireras av sina religiösa värderingar men stifta juridiskt allmängiltiga lagar.

>Domare (och rättsväsendets alla aktörer) som som helhet) som ska ha en tydlig rågång mellan sin profession och sin livsåskådning i vid mening ty alla är lika inför lagen.

Min slutsats av det spänstiga estradsamtalet är att politiken behöver mer av ideologisk och livsåskådningsmässig passion. Etiskt-medicinska frågor är bara ett exempel på det. Men det betyder inte att vi ska acceptera religiösa dogmer, påbud och urkundstexter i lagstiftning och i partipolitiskt opinionsarbete.

Går det då att skilja på religion och politik?

Ja – åtskillnaden ska upprätthållas! Och naturligtvis, politiker har, som alla människor, rätt till sin livsåskådning som kompass för politiska visioner.

Men vi måste alla vara på vår vakt mot nysakralisering som inte ser eller vill korsa rågången mellan politik och religion. På den punkten ska religiöst utövande politiker minnas sin Luther.

För Kulturborgarrådet Roger Mogert (s) är arbetsro reaktionärt

Etiketter

, , ,

Stockholms kulturförvaltning har återställt ordningen på Bredängsbiblioteket. Gamla besökare återkommer. Nya besökare tillkommer. Läsandet ökar. Personalen har återfått lugn och trygghet så deras kompetens kan komma oss alla till del.

Men Kulturborgarrådet Robert Mogert (s) i Stockholm anklagar oss som försvarar bibliotekspersonalens arbetsmiljö för att vara konservativa reaktionärer. Han säger att vi för ”en debatt som bedrivs av konservativa debattörer – en del av dem bristfälligt maskerade som liberaler – i syfte att omvandla biblioteket till ett mausoleum över boken och därmed samtidigt driva ut sådana som jag från templet (DN 12/10).”

Visst, Robert Mogert (s), när du var liten var det mol tyst på biblioteken. Skämtscenen med vaktmästaren som springer genom salarna med skylten ”Elden är lös” för att upprätthålla tysthetsnormen, minns vi alla från förr. Att ”gapa och skrika” på biblioteket var otänkbart.

Idag är biblioteken vidareutvecklade. Besök till exempel biblioteket i Kista, Stockholm, som fått det internationella priset ”Public library of the year” 2015 för sin biblioteksmiljö med avsedda ytor för egna studier, grupparbeten, tematräffar alltid med tillgång till adekvat bibliotekariekompetens.

Men inte ens Kistabiblioteket skulle nått sin position utan en allmänt accepterad tystnads- och samtalsnorm inom sina väggar.

Fackförbundet DIK har i rapporter påvisat hur bibliotekspersonalen saknar arbetsro, känner sig hotade och t o m utsatts för våld av personer som använder biblioteket som fritidsgård eller värmestuga.

Vi ska alltjämt verka för att personalen får arbetsro och inte hotas. att besökarna kan använda biblioteken som de avsedda för och att läs- och fortbildningsresurserna kommer alla till del. Dags att ändra reglerna så att det som yttersta åtgärd blir möjligt att tillfälligtvis stänga av orosmakare och våldsverkare.

Med ett sådant målmedvetet arbete kommer även biblioteksovana ungdomar som Roger Mogert var – enligt egen utsaga – att få möta nya bokmiljöer och nya idévärldar, precis som Bibliotekslagen stipulerar.

Ulf Lönnberg

Gruppledare för Kristdemokraterna i Kuturnämnden i Stockholm

Arbetslivet anpassade sig efter generation Y

Etiketter

, ,

LÄSVÄRD SPANING FÖR FRAMTIDSNYFIKNA 1”

Enligt Barkley Research undersökning vill 80 % av dem bestämma sin egen arbetstid. 61 %—befordran minst vartannat eller vart tredje år.—vägrade 49 % att arbeta med uppdrag som inte överensstämde med deras egna värderingar—Många trodde nog att generationen av kravmaskiner skulle få en kalldusch den dag då de kom ut i arbetslivet. Istället är det—” Länk till artikeln

Svensk arbetsmarknadspolitik är ännu kringskuren av LOs konservativa världsbild och (s)-ideologiska låsningar.

Undersökningen bekräftar hur människorna – arbetsgivare och- tagare – skapar sig nya normer på arbetsmarknaden TROTS stelbent politik.

Framgångsrika politiker finns bland dem som anammar vad som sker i den praktiska vardagen där människor söker sig till konstruktiva lösningar för alla berörda parter.

LO:s otidsenliga syn på sina särintressen lockar inte nya unga medlemmar. Det betyder inte att LO inte skulle behövas men väl att vidareutvecklas…

Slå vakt om lagskyddad kontantbetalning

”Fem och ett halvt år – sedan är kontanternas saga all. Det deklarerade forskarna Niklas Arvidsson på KTH och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn vid ett seminarium anordnat av Handelsrådet.”, skriver ComputerSWEDEN.

Men det kontantlösa samhället är inte ödesbestämt. Ändå har Sverige idag näst minst antal bankomater per invånare i EU. Att kunna använda kontanter rör frågor om demokrati, jämställdhet och tillgänglighet.

Självklart minskar digitaliseringen behovet av kontanter med i många sammanhang ökad trygghet och sänkta driftskostnader. Men kontanterna är inte avskaffade och ingen är skyldig att endast betala med bankkort eller betaltjänster på nätet.

Sedan 2010 har mer än 500 bankautomater tagits bort.

Svensk lagstiftning är tydlig.  Enligt lag ska människor själva kunna välja betalmedel – det är dags att bankerna nu tar sitt ansvar. Och Riksbankslagens 5 kapitel 2 paragraf säger att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Alltså måste svenska mynt och sedlar accepteras som betalmedel som ett av flera betalningsalternativ.

Bankerna hävdar att de följer kundkraven och då behövs inga bankautomater längre. Men förra sommaren visade Forex i en undersökning att fyra av av fem svenskar anser att bankkontoren ska hantera och tillhandahålla kontanter. Ändå är det av storbankerna bara Handelsbanken som har kontantservice på alla kontor.

Frånvaron av kontanthantering har har konsekvenser för småföretagarna som måste frakta sina dagskassor allt längre. Dessutom höjer bankerna insättnings- och uttagningsavgifterna. Det handlar också om privatpersoner som väljer att använda kontanter till vardags. Utöver det drabbas äldre och personer med funktionsnedsättningar mer än andra. Och människors engagemang i föreningslivet försvåras där bingo, lotterier och försäljning ju oftast sker med kontanter.

Organisationen Sveriges konsumenter kräver att Riksdagen nu tvingar banker ta ansvar för kontanthanteringen. I väntan på det har kommunalrådet Christina Lindqvist (KD) i Uppvidinge motionerat om att kommunen vid upphandling av sina banktjänster kräver att den bank som får uppdraget också ska tillhandahålla kontanter för allmänheten.

Måhända ska trycket komma från äldre personer och från landsortskommunerna. Fler än 130 000 människor har mer än två mil till närmaste bankomat. Av dessa är 40 000 personer 65+.

Där kontantlöst tillstånd i praktiken råder sätts maktbalansen mellan kund och leverantör på spel med viktiga och olösta frågor som rör allas vår integritet. Var står riksdagspartierna i denna fråga?

Dela det här:

Dela0

…vår skenbara hemhörighet i världen.

I en tråd på FaceBook diskuteras, dels språkbruket, dels budskapet i Svenska Akademiens motivering till årets Nobelpris i litteratur till Kazou Ishiguro.

”som i romaner med en stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”

FaceBooks algoritmer styr vilka och vilkas inlägg som kommer i mitt FB-flöde.

Några kommentatorer avfärdar citatet ovan som uttryck för ”elitism” eller en form av ”ordbajs”.

En frågar var ”vår hemhörighet i världen” skulle vara om den inte är i världen?

Tre drar paralleller mellan karaktärernas agerande i ”Återstoden av dagen” och politiska skeden då makten nyttjat omedvetet – och medvetet – oklanderligt plikttrogna medborgare och funktionärer för sina onda syften.

Åter andra nalkas Nobelprisets motivering utifrån sina egna religiösa preferenser medan andra tar avstamp i sin existentiella orientering utan religiösa förtecken.

Hur FaceBooks algoritmer styr mitt FB-flöde säger antagligen något om mitt ”FB-nät”. För en tid sedan var det populärt att i veckopressen redovisa kändisars Spotify-listor för att avslöja deras personliga profil.

Om och vad det går att utläsa av en persons FB-flöde vet jag inte.

Jag nöjer mig med att kommentarerna i tråden tycks vara lika slumpmässigt spridda och representativa som de skulle bli i en utfrågning längs Kungsgatan…

Ja till Apple-butik – på Norrmalmstorg; inte i Kungsträdgården

Etiketter

, , , ,

Uppdaterad 21 sept 2017

KD enda parti som motsätter sig Apple-butiken i Kungsträdgården

Pressmeddelande Stockholm 2017-09-21

>>>>Idag torsdag fattar stadsbyggnadsnämnden beslut om hur man ska gå vidare med Apples planer på en butik i Kungsträdgårdeni

Apple-butiken planeras ligga på den plats där restaurangen Friday’s finns idag. Apple har nyligen modifierat det tidigare förslaget som presenterades vintern 2016 och minskat den en aning samt omgett byggnaden med fler träd.

– Trots det reviderade förslaget skulle den planerade butiken sluta parken på ett olyckligt sätt och göra den mindre naturlig som plats för rekreation. Kungsträdgården är den enda större parken i City och det är därför viktigt att den får vara en grön oas i stadens kärna, fortsätter Erik Slottner.

Apple köpte tomträtten av Stockholms Handelskammare för två år sedan, vilket Kristdemokraterna redan då ansåg vara olyckligt eftersom det skulle förhindra en öppning av parken.

– En Apple-butik är inte det första som ska möta besökarna i Kungsträdgården. Staden borde ha ansträngt sig mer för att hitta en alternativ plats som skulle tjäna stockholmarnas intressen bättre, avslutar Erik Slottner (KD).

För mer information kontakta:

Martin Källstrand (Pressekreterare)

+46761229911martin.kallstrand@stockholm.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Uppdatering 13 sept 2017 med anledning av SvD-artikeln om ”osynligt Apple-hus”:  Apple lanserar ett bantat förslag.
Roger Mogert (S): ”Där tycker jag spontant att man inte är fullt framme”
Erik Slottner (KD): ”En Apple-butik är inte det första som ska möta besökarna i Kungsträdgården.”

Jag (Ulf Lönnberg, KD i kulturnämnden) har tidigare bjudit Roger Mogert på argument för Norrmalmstorg (se nedan). Bra att Roger Mogert ännu inte satt ner foten. Här är de punkter som talar för Norrmalmstorg:

Klart att vi som IT-nation ska ha bra marknadsplatser för världens IT/Dator-konsumenter och -leverantörer.

IMG_1347

Idag är Norrmalmstorg ingen levande knutpunkt: inga spårvagnar, inga bussar stannar, ingen omstigning. Bra cityplats för en futurisktisk Apple-butik i nära anslutning till vår citypark Kungsträdgården

Men en IT-butik i Kungsträdgården är inte optimal prioritering. Här några punkter om vad det gäller:

i) -Kungsträdgården är Stockholms CentralPark, en öppen rekreations- och attraktionspark; inte bara för Stockholmarna, den är också ett Kulturfönster för alla internationella turister – som blir fler och fler. En oas med metropolens citykvaliteter för alla. De  ANRIKA glasskioskerna SKA vara kvar. De byggdes vid då Stockholm hade visionen om en stor citypark av det slag som Kungsträdgården har förutsättningar att bli fullt ut på 2000-talet.

ii) -Tvärtemot planerna att bygga IGEN ytan mellan parken och Hamngatan ska den ytan ÖPPNAS och flankeras av glasskioskerna tillsammans med en ev ytmässigt lämpligt dimensionerad restaurang.

iii) -Flytta IT-palatset till Norrmalmstorg. Klart vi som IT-nation ska välkomna ett IT-platsa på RÄTT PLATS.

iv) -Norrmalmstorg är knutpunkten som övergavs. Här stannar inga bussar och spårvagnar. Väck torget till liv genom att flytta IT-palatset hit – som med en ny och stor öppen yta mellan Kungsträdgården och Hamngatan blir ett öppet sammanhang från Strömmen ända bort till Norrmalmstorg. Trafiksaneringen och SL-hållplatsen Kungsträdgården knyter redan nu samman ytan med små justeringar (refuger/parkträd/utsmyckning).

v) – Ett Norrmalmstorg med nuvarande servering, nuvarande torghandel och ett IT-palats blir en attraktiv knutpunkt till gagn för Stockholms Pretigekvarter för världens modemärken på Biblioteksgatan och BirgerJarlsgatan

vi) -BirgerJarlspassagen – en undanskuffad stadspärla från början av förra seklet kan åter komma till heders genom ökad närhet till gångstråk och ett levande Norrmalmstog.

/Ulf Lönnberg, KD:s gruppledare i Stockholms Kulturnämnd.